Sik lärd IR 4 ig
a
HAN HAr ATA Hö HAR
ko
4 3 ÅN i ÅD
a 4
' Ht end
AR hål IN GÖ
MTSRENC AC TE TAR EL M
SN AL 4 4
NG JV LINE TOTTE LINS OA TE bi
UN
i i i
le JIA bör
” vd Y” kb (ed
deel f ag 4 Lä
2 i)
jan
ed
ef
så
$ HA Made re
e Må a ST
SS
4 sl iR
14 HE
hl et lur a K iv de HN j
ÄR
a rg
ET
G HE N ; NR UR jar SE
Ad BLA i 17 do fl 0 Hin
sla
-
STIGES
j ar MAKT
kr
Tee EEE
=
SR |
i
ad Åsle fargdr dl H
4 NN i SS SS
UM
Hi Mali
ER
V is KRA
4 ir Hed NE SS a
sad SS Nn Oj
hn i SS z AN ”
MV AON
SKER R si RR en
ih RE
RANA KOR
KONGL.
AJ
VETENSKAPS ACADEMIENS
HANDLINGAR,
] h
FÖR ÅR 1818.
sr
VE JD 3 19 4
AT na
Or
<
För 3 SR 0 = ELIT ERKOMMAN AR
STOCKHOLM,
TRYCKTE HOS Jom. PEHR LiNnDH, 1818.
N '
RT Sa D WS
CK dd
205
KONGL.
VETENSKAPS ACADEMIENS
HANDLINGAR
UNDER
FÖRRA HÄLFTEN
AF ÅR 1818.
| PRESES HERR Doctor SVEN HEDIN,
Konungens Förste Lif-Medicus, Medicinal-Råd, Riddare af Kongl. Wasa Orden, och af Kejs. Ryska S:t Ann&e Ordens Andra Class,
| ” Ny
2
af lika egenskaper med den af BEzouTt meddelta, erhålles, då enkla eqvationerne
KEPS EN 2 x+å(a+bte—d—(otb—etd)V5 (RY 10 BN (ed) V-1o+2v5)=0, små (etotindlo+be+td) VS +(a—b) Y-ro-2v5 4-0+ OWN), 24 ä(atotedt (a+tb—e+d)V 5 (a-ö) V-sotvs Ae U) V--2Vv3)=0 och + ä(atödidtlotietd) V5 (08) Y—10+2V5 —(e+d) y-io-2V5) = 0, med hvar- |
3
andra multipliceras; och åro rötternas expressioner till BezouTs formel för 5:te gradens eqvasioner alltså hårigenom uppgifnas.
Då, genom jemförelse af denna formel med
eqvationen Xx" --px3 + gqx7+rx + sz0, erhållas följande fyra eqvationer;
— 35ab + 5ecd—p=0, (ÅA),
— säå?0— $ad? H+5b?d=5be" — q=0 (B),
+ 503 dt 5a?b? + 5äbed- 500 —5b?c-+5 bd? Ad 0 (CC)
och — a" HF 543 bec— 50? bd? + 50?c?d—5abid
oo fabe? — 5a00d? — bt — Gb? cd? — 5beod —e0 td? —s=0 (DD),
så skulle, om a,b,ec, d, anses för obekanta qvan- titeter, till deras beståmmande erfordras, att p, q, y, s, voro bekanta, och att, genom successiva eli- minationer, en sådan eqvation, till determineran« de af någonderas bland de obekanta vården, slu- teligen erhålles, som 'kunde upplåsas medelst, för lågre eqvationer, ån s5:te gradens, redan kånda methodér.
Sistnåmda , för genesela upplösningen af s5:te gradens eqvatiober, nödiga resultat har, genom de hittils uppgifna eliminations-sått, icke kunnat vin- fas; men rötternas fullståndiga eller approximerade vården uti serskilta håndelser kunna erhållas, då för.en eller flere af qvantiteterne a, b, c, d och p, gq. 7, s, utan åtskillnad, antagas vissa beståmda och genom förefinnande eqvationer beståmbara vår- den, åfven som vissa , emellan nåmda qvantiteter, af problemets natut hårrörande förhållanden, med iagt- tagande alltid, att antalet af obekanta qvantiteter
4 blifver lika med eqvationernes (A), (B), (C), (D). I sådant afseende antages först a = o, hvarigenom dessa eqvationer föråndras till 5$cd—p=903;
+ 5bd—5b0? —4=0, —$bB et 5bd + 50 d? r=E0, och | —b sg bed? a $be3 de td ss =0, Den första eqvationen gifver SER SE och detta vårde af d, insatt i de öfriga eqvatio- nerne, föråndrar dem till pb —5be—9gec=0 (EE), (5)2 bet —p3 bi spe jels) re 0 (F) och (59 BY (5): DE SE (AD Poe” Sa ERS + (597 se —p! = 0 (GI:
Når b elimineras medelst eqvationerne (£) och (F), uppkommer eqvationen (5)7pEet5 205) pig 205) p7c tpeg —(5)?re"3 —3(5) pgre" 305) pöret + (5)8g2070 (5) pg 0 (008) FNS NE
v-
och då 6 elimineras medelst eqvationerna (£Y och (G), erhålles eqvationen (5)5e30-F (5) 5se?5 als) pero > (5)? på ge" 5 — 1205)" p10c10 —2(5) "pi 7 ge tpX? ==2(5)"pq?029 ras) prett 2 Als) (5) pt Ores + (pare (5) 25) =0(£). FE TAS SO Eqvationen (H) finnes således, i anseende till c, vara af femtonde graden, reductibel till tre- dje gradens upplösning, och eqvationen (K), af trettionde graden, reductibel till sjette gradens upplösning. Om åter c elimineras så vål medelst eqvationerna (Z£) och (FY) som medelst eqva- tionerna (£) och (G), erhålles, i förra fallet, en eqvation för & af femtonde graden, reducti- bel till tredje graden, och i senare fallet, en eqvation för b af fyrationde femte graden, reducti- bel till nionde graden.
Då b, c och d, anses vara obekanta qvantiteter, så skulle, om ec eliminerades medelst eqvationerne (HY och (K), en eqvation uppkomma, endast innehållande qvantiteterne RR s, hvilken, når tre af de sistnåmda qvantiteterne antagas såsom bekanta, determinerade den fjerdes vården, och sålunda meddelade upplysning om de förhållanden p, 4, 7, s sins emel- lan borde åga, för att uppfylla denna eqvations vilkor, vid intråffande hvaraf de uti rötter- na af femte gradens eqvation ingående obekanta qvantiteterna ec, b, och d i de ofvanupptagna eqvationerne skulle, erhålla sådane vården, som för hvarje serskild håndelse erfordrades,
pr njet
RR RAR NR
Nåmda elimination af c medelst eqvationerna (H) och (K) har jag ej haft tillfålle verksiålla , hålst dervid, utom öfriga operationer, förekommer flere tusende termers multiplication, i följd hvaraf hår saknas ifrågavarande auxiliair eqvation, som, innefattande samteliga qvantiteterne p, q, r, s, skulle utvisa alla möåjeliga deras förhållanden sins emellan, för sådana håndelser, då de genom förut - upptagne eqvationer beståmmarde vården af c, b, och d kunde bidraga till fullståndigt meddelande af rötterna i eqvationen af femte graden.
Med afseende bårå, och att den genom verk- ståld elimination af e uppkomna auxiliair eqvatio- nen troligen skulle innehålla sådane dimensioner af af p, g, 7, 5, som uppnådde eller öfverstege fem- tegradens eqvationers, inskrånkes undersökningen till mera speciella fall, och antages nu ytterligare b=0, i hvarigenom N=0- och eqvationen (H) föråndras till — 2570 + QI =, samt eqvationen (K) till (5) 05 (5) sg =0.
Den förra eqvationen gifver ps po
251 och detta vårde af c", insatt i den senare, medde- Jar eqvationen gt + 25q7s—57? =0, som altså innefattar de förhållanden emellan 4g, 7, s, under hvilka ec och 6 blifva tjenliga till be- ståmmande af rötterna till eqvationen af femte graden, då vårdet af c tages uti eqvationerna (H) eller (K), och vårdet af b uti eqvationerna (£);
(F) eller (G).
Lä
7
Ehuru den del af femte gradens eqvationer, som hårigenom upplöses, år ganska inskränkt, ia- npefattar den likvål ett oåndeligt antal serskilda håndelser, emedan qvantiteterna 4g, 7, s, fastån bundna inom" de uti eqvationen qt+425qrs—73=0 föreskrifoa vilkor, dock kunna 1 förhållanden sins emellan oåndeligen variera, |
I SA
BeEzourTs formel för eqvationer af femte graden gifver åfven anledning att i åtskilliga fall finna :
approximerade vården af rötterna.
1:0 antages a = o och b vara en så liten qvanti- tet, att, utan betydlig saknad, de termer må kun- na försvinna, der 6 finnes multiplicerad med min- dre, ån tre dimensioner af c och d; genom denna supposition förvandlas eqvatiorerne (4), (B),(C) och (D)Y till secd—p=0, od
=0, sbd? + 5e?d? —r=0, —5be? d—ie -Fd? —s=0. Den första af dessa eqvationer gifver
Keroll
56 som, insatt i de tvenne sista eqvationerne, förån= drar dem till
Fd VN 2503 ERRIN, och 5 — pb? 5 TER VRT (0)
(5) cf
Den förre af de sist upptagne eqvationer gifver TONGA 5p?) ec? nt STERN 7 SD som, insatt i den senare, meddelar 2 TA
cr9 Pp S Cd p
=
Här! Sok oa RET App? — 257 (507 (4p? — 257) Om, i stållet för d, c först elimineras, fås
Ju mindre b blir relatift till c och d, desto når- mare kunna de begge sistnåmda qvantiteterne bi- draga till meddelandet af rötterna uti eqvationen af femte graden , samt uppfylla detta åndamål fullståndigt, då b=0 och, i följd deraf, p2=5r, för hvilken serskilda håndelse LaCrorx, uti Com- plement des Elemens d”Algébre, pag. tr (Paris 1801), jämvål lemnat upplösning af femte: gradens eqvationer,
2:0 Åntages a=0 och c så liten, att de termer, der factorer hb och d ej uppgå till tre gånger facto- rer ec, utan betydlig saknad, kunna uteslutas ; hår- igenom förvandlas eqvationerne (4), (B), (CC) och (D) till ;
p=03>
5sb2d—g=0)
pr bletgsbdi —7=0, oc
—b? —5b"0d? Fd s=0;
9
Medelst den andra af dessa eqvationer erhålles CNN | FSL ANG 5 b? och detta vårde af d, insatt i de tvenne sista eqva- tionerne, föråndrar dem till
504 TT MR 9 och
FREE NNE SOT CARE
FT VR CA
Af EN förra bland dessa eqvationer fås ch — 257503
SEO
125 hb? och, då detta vårde af ec insåttes i den senate, upp- EG eqvationen
qQ? r
$ bs bsblon Kd
5 Ne
På enahanda sått, som i det föregående an- mårkt blifvit, kunna nu qvantiteterne 6 och d de- ' sto fullkomligare uppfylla sin beståmmelse 'att meddela rötternes vården i eqvationen af femte graden, i den mohn ec relatift till dem blifver mindre, intill dess de förra qvantiteterne fullståns. digt bidraga till åndamålets vinnande, då c=0 och gi — 2srb)
säledes = 0, hvarigenom = erhålles
25 b8
ör samt, medelst detta vårdes af b5 insåt- r a : q?” tande uti eqvationen b'f F shbromm Sp 2 49! ; tä den eqvation gt -F25q4rs—5r:=0,
19
som fårut befunnits medgifva ett exact beståmman- de af råtterne i eqvationen af femte graden,
Om man antager qg=5! (mn) . Gm — n), 46(m-2)?2. G2—2)? = al 3((Gmtn) ftl(m—n) s) ERT REA CE
och
s=!5 +F2 (lm ny) + (m— 2)” )
så föråndras eqvationen
2 £ bis pro LE —= 6 IG till bad lr +2 (Cm + 2) + (m+n)5) Jon e + 21 20m-tu) . (m=2)5
+ (C + 0) + (nm —2) ;) Jos + 415 (mn)? (mn)? =0, Medelst upplösning af denna eqvation i egen-
skap af cubisk och femte rotens utdragande ur hvardera af eqvationens rötter erhålles
b=—1 =—Mz (mn) =—42 (mn)
och, når ett vårde af 5, ansedt att vara reelt och lika med — /Z, samt ofvan antagne vården för 4 och > insåttas uti eqvationerna a=>" |
5b
och
II
q, — 25 vb
= 1258
blifver
m? — n?
få I
och
(Om? — n2?)> mt ti iom? 2? 5 ÖN = —— — 2/1
55 5 (m? MER
hvarigenom ådagalågges, att förhållandet emellan rötterna uti eqvationen
FR EO ONS Oj 49"
25 (ST beståmmer den större eller mindre approximation af rötterna uti eqvationer af femte graden, som
medelst den nu uppgifna method kan i serskilta fal! vinnas,
För öfrigt år så mycket mer anledning till den förmodan, att, då någon Analyst företoge åm- net till utarbetning, han icke allenast skulle noga- re beståmma grånserna för den approximation, hvilken, uti nu ifrågavarande och fere håndelser, för rötterna uti 5:te gradens eqvationer bör ernås, utan ock utstaka sådane grunder för approxmiera- de rötters sökande på denna våg, hvaraf tillåmp- ning kunde åga rum för eqvationer i allmänhet , som åfven jag genom förurtsåttning af möjlighe- ten att, utan sårdeles afsaknad, utelemna högre di- mensioner af qvantitéter, hvilka antagits vara gan- ska små, för cubiska eqvationen da +fy+t2=90, uti de håndelser, då alla rötterne åro reella, erhållit följande enkla formler, emellan hvilkas vården en approximerad rot sig befinner, nemligen:
12 + V BEE BEMER BA Ver sg Vv —f BN,
och
FEN SPV SIEM REV
Med iagttagande att, der dubbla tecknen af + och — finnas utsatte, de åfre nyttjas, då g år ne-- gatif och de nedre, då g år positif, erhållas genom dessa algebraiska expresioner i så måtto approzxi- merade vården af största roten i nåmde cubiska eqvation, att den förra blir större och den senare mindre ån roten, med omkring en tusendedel af
2 Sea | | ; 4 och att dessa expressioner närma sig allt mer och
mer rotens vårde, i den mohn g har ett mindre, 3 2
ån det genom eqvationen — + — = 0 utmårkta, LA
Ox
dess belopp, i den håndelsen al +
förhållande till f, intilldess de med vårdet af roten fullkomligen intråffa, då g=02.
UNDERSÖKNING
Af en ny Mineral-kropp, som innehålles i det vid Fahlun tillverkade svafvel;
af JAC. BERZELIUS.
D: vid Svafvelsyre-Fabriken på Gripsholm Fahlu Svafvel anvåndes till brånning i blykammaren, af- såtter sig på dennes botten i den liquida svafvel. syran et blekrödt svafvelslamm, hvilket man gis- sat skulle innebålla svafvelbunden arsenik såsom fårg-åmne, Då jag, i egenskap af delågare i den- na fabrik, förleden sommar i sållskap med Herr Assessor GOTTLIEB GAHN tog kånnedom af den til svafvelsyrans beredning hår anvånde process, hvilken år våsentligt olik den, som i andra lånder nyttjas, våckte detta röda slamm vår uppmårksam- het. Vi anstållde genast några sådana försök der- med, som pi stållet kunde göras, af hvilka vi ha- de skål att förmoda en hallt af Tellurium i den- na svafvelmassa. 'Likvål syntes tellurhalten va- ra ganska ringa, emedan vi icke kunde afskilja någon så stor portion deraf att den kunde pröfvas, utan vi trodde oss igenkånna den hufvudsakligast på den lukt af råttikor, hvilken Telluriom, enligt KLAPROTHS intygande, ger då den för blåsröret förflygtigas. — Assessor GAHn yttrade dervid att
14 :
ban vid Fahlu rosthopar ofta kåndt lukten af Tel- lurium , utan att det likvål lyckats att, genom de noggrannaste efierspavingar, bland den anvånde malmen fipna något tellurhbaltigt mineral.
Qaktadt denna förklaring syntes oss nöjak- tig,. låt jag likvål uppsamla en portion af detta råda slamm, för att efter min återkomst till Stock- bolm kunna nårmare undersökas, -
Det phenomen som båst caracteriserar Tellu- riom år att, i sammansmåltning med kalium, gifva en grå merall massa, som utan gaz-utveckling löses i vatten till en vinréd våtska, hvars yta i luften öfverdrages med en silfverglånsande hinna af me- tallisk Tellurivm. För att jemföra det problema- tiska åmnet ur Fablu-svaflet med Tellurium i detta hånseende, utdrog jag det råda svafvel.slammet med kungsvatten och fållde lösningen med caustik am- moniak, Fållningen var hvit uch reducerades för blåsröret, under stark råttiklukt, med lemning af ett blykorn, Den innehöll således, jemte bly, det åmne som gaf upphof åt rått: ikluktend! Fn portion deraf torrkades starkt och blandades i ett i ena ån- dan hopsmålt glasrör, med en portior kalium, hvar- med den upphewades öfver ljuslågen. Kalium de- tonerade dermed svagt och den svarta massa, som bildades, löste sig till en del i vatten utan gaz-ut- veckling. Våtskan fick en röd öl-fårg och grum- lades om en stund med afsåttande af ett cinnober- råödt åmne, hvars myckenbket något öktes genom tillsats af salpetersyra. Då detta åmne för blås- rörslågen upphettades, förflög det med stark råttik- lukt, som smittade luften i hela rummet, och lå- gen fick en azurblå fårg.
Då en portion Tellurium, fålld ur hydrotel- lur kali på lika sått bekandladek: blef lågen deraf grönaktigt blå, men ingen råttiklukt kunde för«
15
spörjas, och först då telluren inneslåts i ett glas- rör, som påblåstes till dess den gasformiga metal- len gjorde ett hål på det uppmjukade glaset, kunde en råttiklukt förspörjas, men hvilken då var ab- solut lik den som erhölls af det råda pulvret. Dessa omståndigheter syntes tilkånnagifva att det röda åmnet var något annar ån Tellurium och för- anledde en vidlyftig undersökning, genom hvil- ken jag fann att det år en egen, förut okånd mi- neralkropp, åt hvilken jag, för att beteckna dess slågtlikhet med Tellurium, gifvit namn af Selenium, från ZeAnvy, Måna, då Telluren snamn hårlecer sig från Tellus. ; Selenium år i det råda svafvelslammet blan= dadt med ganska mycket svafvel, och utgör deraf en ganska ringa del. = Det synes vara till en stor del nårvarande i obunden form, och år troligen utfålldt ur svafvelsyran af den svafvelsyrlighets- gas, hvarmed svafvelsyran vid slutet af hvarje brånning impregneras. Svafvelslammet innehåller dessutom qvicksilfver, koppar, tenn, bly, zink och jern, sannolikt alla i svafvelbunden form.
Jag skall icke uppehålla Kongl, Academien med detaljerna af de talrika försök jag med denna kropp anstållt och hvilka jag åmnar utförligt be- skrifva i 6:te Håftet af Afhandlingar i Fysik, Kemi och Mineralogi, hvilka jag i sållskap med några andra Svenska Chemister utgifver.
Jag skall hår i korrthet anföra den nya krop- pens egenskaper. ;
Selenium år i reducerad form en grå, metall- glånsande på ytan i brunt dragahde kropp. I brot- tet år den blygrå, metallglånsande polerad och glasartad , om den har fått hastigt kallna, - Lång- samt afsvalad deremot år den i brottet matt, fin- kornig och liknar ett brottstycke af en Kobolt-
4. 32. Den leder hvarken vårmet eller electrici- |
16
regulas. Ur en upplösning af hydroselen-ammoniak, som decomponeras af luften, anskjuter den i bly- orå metallglånsande kristaller, som dels vegetera utifrån glaset inuti våtskan, dels formera en hinna på ytan. Jag har aldrig fått dem så rediga att något kunnat beståmmas om deräs figur, Om sele- nium fålles kallt ur sina upplösningar med svaf- velsyrlighetsgaz, så bildar den ett flåckigt cinno- bertåödt pulver; fålles den åter i kokning, så år fållningen brun, mörkgrå eller svart. Selenium år ej sårdeles hård, skafves lått af knifven, och låter rifva sig till ett mörkrödt pulver, som likvål lått sammanbakar under pistillen och blir blygrått och metallglånsande. Den år ganska låttsmålt, mjuk- nar vid + 100? och kän då dragas i trådar, lika
som lack, hvilka trådar, då de åro tillråckligt
tunna, finnas genomskinliga af en djup tubinröd fårg, men i återkastadt ljus hafva grå fårg och full metallglans. Några gräder öfver + 1009 blir Se- lenium fullt Aytande och nåra glödgning kommer den i kokning och öfverdistillerar i svarta, allde. les ogenomskinliga, tunga droppar, hvilka i retort- halsen samlas till en spegelglånsande mörkbrun | metallmassa. Selenium bildat iönan condenserin- | gen en mörkgul gaz, som likvål har en fnindre | mörk fårg ån svafvelgazen. I mycket vida kårl
sublimeras selenium , bildar en råd rök, och fåster | sig på glaset i form af ett cinnoberrödt pulver. — | Dess egentliga vigt har jag funnit från 4. 30 till |
teten. | Till syret har den en svag fråndskap; den | sublimeras i öppna luften oföråndrad, om den ej rå- kas af lågen, i hvilket fall denne får en azurblå fårg i kanten, och en portion at selenium förvandlas |
till
17
till en gazformig) oxid, som har råttiklukt, och
icke förenas hvarken med syror eller alkalier, men «»
som till en ringa grad absorberas af vatten, hvil. ket dervid får dess lukt. Upphettas Selenium i syrgas till kökning så tånder den sig och brin- ner med en svag hvit, i spetsen blåaktig” grön låge, och förvandlas till en egen syra, som icry-
staller afsåtter sig på kallare delar af apparaten. j Samma syra bildas åfven då selenium med tillbjelp af vårme upplöses i saltpetersyra eller i kungsvat- ten. Den anskjuter ur den svalnande concentrerade solution i prismatiska crystaller, som likna salpeter. Selensyran år ganska.låttlöst både i vatten och al. -kohol. Vid en högre temperatur år den flygtig och sublimeras i långa hvita prismatiska nålar. Den har en rent smak, utan någon ting eget eller metalliskt. — I gasform har den gul fårg och en stickande lukt, ej olik den af andra gasformiga syror. Den innehåller 28. 74 procent syre, -och ger med alkalier jordarter och metall-oxider egna salter. I de neutrala håller syran 2 gånger basens syre. De hafva med alkali till basis, likasom de borax-syrade, den egenskapen att smaka alkaliskt och att reagera för alkali. Med jordarter och me- tallsoxider åro de alla olösliga i vatten. = Selen- syran ger tvenne sura salter med de fleste baser. I den första graden af öfverskott på syra, håller syran 4 och i den andra 8 gånger så mycket syre som basen. Desse åro alla lösliga. = Ytterjord, vismut, koppar, bly, tenn och silfver-oxiderna, samt qvicksilfver.oxidul gifva med selensyran inga sura salter. Selensyrade salter sönderdelas i brån- ning med kolpulver, selenium sublimeras till en del, och förenas till en del med basen eller med dess radical, efter som basen reduceras eller blir
K. V. ÅA, Handl. 1818. St. I, 2
—LLLLL
18
oföråndrad. = Selensyrad ammoniak så&nderdelas i distillation utan tillsats, man erhåller qvåfgaz, vat- ten, ammoniak och i retorten återstår smålt sele- nium, En liten portion sur selensyrad ammoniak sublimeras utan att sönderdelas. :
En förening af saltsyra och selensyra fås då selenium införes i gasformig saltsyresuperoxidul Cfordom syrsatt saltsyre-gås). Föreningen begyn- ner genast, selenium upphettas och smålter till ett brunt liguidum, hvilket i mon som det måttas, stelnar till en hvit saltmassa, som låter sublimera sig, Den löses lått och med båftighet i vatten. Den vattenfria selensyrade saltsyran kan imed till- hjelp af vårme upptagå ånnu 3 gånger till så myc- ket selenium, som den förut innehåller. Den år då ett brunt, oljlikt liquidum, som luktar svagt, likt saltsyrad svafvel.oxid, sjunker i vatten och decomponeras efter hand, hvarmed selensyra och saltsyra upplöses i vattnet och selenium återstår olöst.
Selenium förenas med våte till en egen gaz- art, somm har alla egenskaper af svafvelbunden våt-
az. Den luktar och smakar likt denne, och för- enas med alkalierna och de alkaliska jordarterna till egna salter, som hafva fullkomligt samma hepatiska smak, som de, hvilka bildas af svafveibundet el- ler tellurbundet våte. = Hydroselenkali fås låttast då selenium sammansmåltes med kalium , hvarvid eld uppkommer, och man får en grå SE massa, som utan gazutveckling löses i vatten och ger en ölröd upplösning, Den upplöser ett öfverskott af selenium och bildar då! en förening analog med hvad i franska nomenclaturen plågar kallas hydro- sulphure sulphuré; den sånderdelas af luften och afsåtter på ytan en hinna som först år röd, men blir sedan blygrå i mon som den tjocknar. Selen- bundet våte förenas med andra baser båst på det
CÅ
19
sått att selenbundet jern upplöses i saltsyra och den -selenbundna våtgazen inledes i en upplösning af det alkali eller den Jord, som skall måttas. Selenbunden våtgas består af 97.4 d. Sele- nium samt 2.6 d. våte. Den år för sig sjelf löslig i vatten, som deraf får hepatisk smak och egenskapen att svagt rodna lakmus-tincturen, samt att fålla alla neutrala metallsalter, åfven de af jern och zink. > Selenbundet våte absorberas låt- tare af vatten ån svafvelbundet våte och sönderde- las åfven låttare af luften, hvarvid 'Selenium in- crusterar sig 1 porösa, serdeles organiska kroppars massa på ett sådant sått att den icke mera kan "mechaniskt afskiljas. Vått papper, tråd, våt caut- schuk som tråffas af selenbundet våte och sedan af luften, rödfårgas af selenium långt in i sin massa, Denna egenskap gör selenbunden våtgas ganska far- lig till inandning. Knappt har man deraf kännt den hepatiska lukten, förr ån en stickande kånsla utbre- der sig öfver alla de stållen, som gazen- råkat, en håftig brånad uppkommer, lukten försvinner, snufva med röda rinnande Ögon och envisa ca= tarrhaliska 'symptomer instålla sig. Har så mycket af gazen inandats att den kommit i lungorna, så uppkommer en torr hosta, som håller långe i och tått återkommer. Jag har varit utsatt för alla dessa symptomer, oaktadt jag icke kommit att inandas annat ån högst obetydliga spår af denna gaz, och visserligen skulle intet annat skadligt åmne 1 så liten qvantitet hafva frambragt någon 'verkan. Selenium förenas med svafvel i alla förhål- landen. En procent svafvel sammansmål: med selenium ger det en röd fårg, gör det genomskin= Wiligare och låttsmåltare. Några procent selenium , "blandade med svafet gifva det en smutsig g:å- | akuig fårg. Fålles en upplösning af selensyra med
20.
svafvelbunden våtgas, så får man en citrongul fåll- ning som i vårme bakar ihop och blir brandgul. Den smålter vid en eller annan grad öfver + 1 daÉ. behåller sig efter afsvalning ganska långe mjuk och spånstig. Låter distillera sig och blir då genom- skinlig med glasigt brott och liknar distillerad el- ler smålt auripigment.
Selenium förenas åfven med phosphor i alla pro- portioner, men jag har icke haft tillfålle att under- söka dess fårhållande till kol eller boron.
Med metallerna fårenas selenium under eldz phenomen, och den nya föreningen liknar i de flesta fall ganska nåra den som fås af samma me- all med svafvel. Selenbundna metaller afge sele- nium vid rostning med råttiklukt , men selenium år svårare att brånna borrt ån svaflet. De upplösa sig trögt i salpetersyra; men likvål låttare ån svaf- velbundna metaller, Åtskilliga metaller förena sig med setenium i fere olika måttningsgrader t. ex. silfver och koppar. Det vascligaste förhållandet år sådant att om metallen och selenium oxideras, så uppkommer ett selensyradt neutralt salt.
Selenium förenas både på torra och våta vågen med de eidfasta alkalierna och på torra vågen med de alkaliska jordarterna. Föreningarna åro röda till fårgen; de med alkalierna åro lösliga i vatten och : smaka alldeles likt svafvelbundet alkali. De med | jordarterna åro olösliga, Man får dessa åfven på våta vågen då ett jordsalt upplöses i vatten och fålles med en lösning af selenbundet alkali. Fåll. ningen år köttröd. På detta sått får man åfven föreningar af selenium med de fleste metalloxider.
Selenium upplöses slutligen också af feta, men ej af flygtiga oljor. — Lösningen år i genom- seende gul men i återkastadt ljus rödaktig och oklar. Oljan får af selenium större consistens. En löss
21
ning af selenium i bomolja har vid Iuftens vanliga” temperatur stadga af en salva.
Jag har försökt att utdraga selentum så vål ur det orena svaflet från Fahlun, som ur den svafz velkis hvaraf det beredes. = Kisen gaf endast ett ligt spår af selenium, och svaflet gaf icke mer ån 55 af sin vigt selenium.
Denna omståndighet visar emedlertid att vid Gripsholm en stor del af selenium går bort i form af den gasformiga suboxiden, och en annan del : stannar upplöst i syran, emedan annars årligen flera skålpund selenium borde kunna samlas på blykammarens botten. - Också har jag funnit spår af selenium i svafvelsyran, hvilka af svafvelbun- det våte kunnat utfållas ur den med vatten utspåd- da syran,
En berömd Svensk Naturforskare hade för några år sedan lemnat ett specimen af en svensk tellurmalm åt Herr Assessor Gann, hvilken hade den godheten att till min undersökning anförtro en smula af detta fossil. = Jag fann deruti icke tellur, ehuru detta fossil i blåsrörsförsök gaf en stark lukt af råttika. Sedan jag funnit selenium i Fahlusvaflet blef det mig sannolikt att den luk- tande kroppen i detta fossil åfven var selenium. Jag begårde då och erhöll af samma Naturforskares frikostighet ett tillråckligt quantum af detta fossil för att deröfver göra en fullståndig undersökning. Det fanns vara en förening af selenbundet silfver och selenbunden koppar, hvars sammansättning i mi- neralsystemet låter uttrycka sig med Ag Sc? + 2 Cu Sc och det innehåller mer ån 3 af sin vigt selenium. Beklagligen har jag icke kunnat erfara hvarest detta fossil inom fåderneslandet förekommit.
oo Vid frågan om uppstållningen af selenium i det chemiska systemet blir man oviss om den skall
22
råknas till klassen af metaller eller till metall- oiderna, lika som svaflet och phosphoren, och man finner af det anförda att dess egenskaper falla så midt emellan båda klassernas att den med fullt lika skål kan föras till båda. Med metallernas glans, förenar den icke egenskapen att leda vårmet och electriciteten, och har en viss ringa grad af ge- nomskinlighet. Dess egenteliga vigt öfvertråffar alla metalloidernas mer ån dubbelt, ehuru den ej år så tung som någon af de åldre metallerna, Emedlertid då af alla de egenskaper som utmårka metallerna, glansen år den enda som de odelad åga, så har jag på denna grund trott mig böra företrådesvis råkna selenium bland metallerna.
23
UNDERSÖKNING
af någre vid Utö Jernmalms- brott tråffade ”Fossilier och ett eget deri funnet eldfast Alkali; /
af AUGUST ARFVEDSON.
Her Professor BERZELIUS ågde uti sin Mines- ralsamling tvenne Stenarter från Utön, hvilka vål till sine yttre caracterer redan af D'ÅNDRADA blifvit beskrifne under namn af Petalit och Spo- dumén, men om hvars chemiska sammansåttning han önskade erhålla någon 'nårmare kännedom, helst det förstnåmde mineralet i sådant afseende ännu icke var undersöékt, och ingendera af de ana- lyser som på det senare blifvit anståldte, voro nog öfverensståmmande för att kunna tjena till någon tillförlitelig råttelse.
Den undersökning jag i anledning håraf före- tagit på de ifrågavarande Mineralierne har emot all våntan föranledt en upptåckt, hvilken torde åga nog vigt att i K. V. A. Handlingar förtjena ett rum. Det har nemligen lyckats mig att utur Pe- taliten och Spodumén frambringa ett nytt eldfast Alkali, hvilket till sine egenskaper tydeligen skiljer
24
sig från de öfriga hittills kånda Alkalierne, och i classen hvaraf det således torde tå uppföras såsom ett eget species.
Jag har erhållit det egna Alkalit utur Petali- ten och Spodumén, hvars hufvudbeståndsdelar i öfrigt åro kiseljord och lerjord, på följande vis: Stenen rifven till fint pulver blandades] med 4 gånger dess vigt kolsyrad Baryt och bråndes om- kring en timma i Platinadegel med stark eld. Brånda massan digererades med utspådd saltsyra, inkoktes dermed ull torrhet och upplöstes åter i saltsyrehaltigt vatten, hvarvid kiseljorden stadnade olöst och afskiljdes, Den i låsningen innehållne saltsyrade Baryten decomponerades derpå med svaf- velsyra, som tillsattes så långe fållning skedde; svafvelsyrade Baryten afsilades och genomgångna solution utfålldes med kolsyrad Ammoniak. Fåll- ningen togs på filtrum och tvåttades. Återstående våtskan jemte sköljvattnen afröktes till torrhet och glödgades tills. all svafvelsyrad och saltsyrad Am- moniak var bortdrifven och massan stod smålt. Den innehåller nu vanligen, jemte ett spår på gips. en blandning af svafvelsyradt och saltsyradt Al: kali, från hvilken senare syra den befriades ge- nom återupplösning i vatten, tillsåttning af mera svafvelsyra, ytterligare afdunstning till torrhet och glödgning. Glödgade massan, upplöst i vatten , si- lades och blandades med en lösning af åttiksyrad Baryt så långe fållning uppkom. <Svafvelsyrade Baryten afskiljdes och lösningen, som nu innehöll attiksyradt Alkali, orenadt af litet i öfverskott tillsatt åttiksyrad Baryt och kan hånda en ringa portion åttiksyrad kalk, inkoktes till torrhet, hvar- på torra massan olådgades tills den var smålt. Pros ducten, som genom åttiksyrans decomposition nu
innehöll kolsyradt alkali jemte litet Baryt och kalk
25
pulveriserades och koktes med vatten i flere om- gångar, hvarvid alkalit småningom extraherades från de olösliga jordarterne, hvilka afskiljdes. Upplösningen af alkalit i vatten går likvål ganska trögt, så att då jag vid ett tillfålle hade en större massa att utluta, åtgick dertill nåra tvenne dygn.
Lösningen i vatten innehöll nu endast det egna Alkalit, förenadt med kolsyra.
Den smakar tydligt ehuru svagt alkalisk och reagerar starkt för Alkali på rodnadt Jackmuspap- per. Vid afdunstning afsåtter sig saltet derur i form af en skorpa, bestående af helt små prisma- tiska crystaller. Vid rödglödgning smålter det och "stelnar vid afsvalning till en tåt emaljlik massa. Då småltningen sker i Platihadegel, finnes degeln efteråt alltid starkt anfrått, och låttaste såttet att åter få den ren, år att deri smålta litet pulverise- radt kolsyradt kali. Denna det egna alkalits egen- skap att i kolsyrad form angripa Platina anser jag mycket caracteristik, Det inträffar alltid åfven då man anvånder en ganska liten vårmegrad. Det smålta saltet år lika som det crystalliserade i vat- ten högst svårlöst; måttadt med kolsyra år det något lösligare. — Neutrala kolsyrade saltet afsåtter vid långsam afdunstning likasom det basiska en crystallinisk saltskorpa , som håftigt decrepiterar då den uppvårmes,
Med de öfrige syrorne bildar det egna alkalit sårskilta föreningar, af hvilka jag likvål ånnu en- dast haft tillfålle undersöka följande:
Med . Svafvelsyra jemt mäåttadt "erhålles ett i vatten ganska låttlöst salt. — Lösningen bildar vid afdunstning en saltmassa utan redig crystallform, Det bibehåller sig oföråndrat i luften och år ytterst trögsmålt. Det Sura Saltet, smålter låttare, men år något svårlöstare i vatten, Genomrepeterade nog-
26
granna analyser på det neutrala saltet, har jag fun= nit det bestå på 100 delar af:
BR SN
Basis - - = = 31.35
I100.00
Saltpetersyra ger med det egna alkalit ett salt, som vid afdunstning crystalliserar dels i rediga stora rhomber dels i nålar. Det smålter ganska lått och flyter som olja. — Efter afsvalning drar det med håftigbet fugtighet till sig ur luften och delique- scerar. Smakar likt saltpeter,
Saltsyrade Saltet kan ej fås att crystallisera utan afsåtter vid afdunstning en saltskorpa af ore- dig textur. Likt det saltpetersyrade år det ytterst låttsmålt, så att Platina-degeln, hvari småltningen sker, knapt behöfver brunvårma förr ån saltet fly- ter. Med lika, om icke större begårlighet uppsuper det åfven fugtighet ur luften och deliquescerar. Jag har funnit det smålta saltet vara sammansatt på 100 delar af L Saltsyra = =» 60.06
Basis = =» - 39.94 > 200.00
Men 60.06 delar Saltsyra måtta en qvantitet basis, hvars syre år 17.528; dessa utgöra således syrequantiteten i de fundne 39.94 del. basis, och det egna alkalit består i följe båraf på 100 delar af:
Metallisk Radical - - 56.114 Syren eve. sm se ma43.886 100.000
Det kolsyrade Alkalit låses af Åttiksyra i köld långsamt , Jåttare med tillhjelp af vårma. Saltet stelnar vid afdunstning till en -gummi-artad massa
27 utan tecken till ecrystallisation. Drar åfven fugtig- het åt sig ur luften och blir flytande,
Vinsyrade Alkalit år låttlöst i vatten, i synner- het med öfyerskott på syra. Efflorescerar vid af- dunstning.
Det egna Alkalit erhålles Caustikt om en
blandning ar det kolsyrade med omkring tre gån- ger så mycket slåckt caustik kalk utröres med vat- ten till en tunn vålling och därmed kokas under flitig omskakning 5 å 6 timmar. Lösningen som nu innehåller alkalit caustikt, silas, inkokas till torrhet i silfver-degel och småltes, : Sådant jag på detta vis erhöll det, var det erystalliniskt i brottet, hade en brånnande alkalisk smak alldeles som Canstilt Kali eller Natron, men bibehöll sig oföråndrat i luften utan tecken till de- liquescering och var ganska tröglöst i vatten, lik- vål ej till den grad som det kolsyrade. Jag bör dock nåmna att det erhållna alkalit ej var fullt caustikt, emedan det löstes i syra med utveckling af litet kolsyregas.
Det i fråga varande Alkalit skiljer sig för- nåmligast från Kali och Natron genom sin utmårkta svårlösthet i vatten, genom sin egenskap att med Saltpetersyra och Saltsyra bilda deliquescenta salter och åndteligen genom sin betydeliga större mått— nings-capacitet samt deraf följande större syrhalt, i hvilket afseende det åter tyckes nårma sig mera till jordarterne, serdeles Talkjorden, som jemvål åger egenskapen att med Saltpetersyra och Saltsyra gifva deliquescenta salter.
På Herr Prof: BeErzeLi tillstyrkan har jag kallat det nya alkalit Lithion af Grekiska ordet Audos sten, efter som detta alkali först blifvit tråffadt i Stenriket,
28
Af fyra sårskilta analyser på Petaliten som
jag anstålt, har medelresultatet utgjort i hundradelar
Kiseljönt sv, sd VR ATER
Eerjpnd eri 9 = ser SÄS (ALLA Neutralt svafvelsyradt Lithion 18.383 hvilka enligt hår ofvan uppgifne
analys innehålla Lithion - - - 5.761 Kalkjord ett spår - - = = = - 0.000 102.198
Spodumén åter har gifvit mig i hundradelar: Kiseljord = - - = » 66.400 Lsjord = - = = = 26.300 Tihiop:,., =: mott os 7050 Jernoxid - + « » = 1.950 102.600 Jag har icke velat belasta K. V. A. Hand- lingar med någon sårskilt uppgift om såttet, hvarpå dessa analyser blifvit verkståldta. Jag har åmnat
att derom lemna en utförlig beråttelse i 6:te Håftet »
af Afhandlingarne i Fysik, Kemi och Mineralogi, hvilket snart lårer komma att tryckas.
29
OM DEN SVENSKA Qvarantaines-Anstalten på Kånsö; af P. DUBB.
I.
D: den ganska smittosamma och folkådande Gula febern åren 1803 och i synnerhet 1804, så grufligen hårjade Mallaga, Alicante oeh nåstan alla orter på Spa- niens södra kust, hvarifrån Sverige årligen håmtar sitt mesta Saltförråd ; och då ganska många fartyg derifrån hemförvåntades på hösten samma år, var det fruktans- vårdt att de tillika kunde hemföra denna pestartade sjukdom , emot hvilken, Konungen ansåg Sveriges Innebyggare icke vara nog betryggade, så vida ic- ke desse fartyg blefvo underkastade en noggrannare och strångare undersökning, ån de dittills gållande Stadganden och försigtighetsmått föreskrefvo; och då vid den tiden handelsgemenskapen emellan Sverige och Norra Amerika, tillika började blifva mera liflig, var åfvenledes att befara, det ofvannåmde sjukdom, som derstådes nåstan årligen gör stora nederlag, lika .lått kunde påföras Riket, emedan fartygen derifrån ankomma på en lika -om icke ånnu kortare tid ån ifrån Terra Vechia, Konungen beslöt derföre, att
BD
genast inråtta en strång och beståndig Qvarantaines- Anstalt, på det tjenligaste stålle vid Cattegat, så vål att förekomma möjligheten af Gula feberns införande i Landet, som åfven den Levantiska pestens, för hvil il ken de Svenska Skeppen i Medelhafvet , löpa åf ven så stör fara, att af Turkiske kryssare eller und- fångne varor erhålla en lika så vådelig, och myc- ket mera förödande, smitta attshemföra till Fåder- neslandet.
2.
En Uthamn i Götheborgs Skårgård vid en obebodd större holme, Käznsö kallad, ansågs för tjenligaste stållet till anläggande af en ordentelig
varantaines - Anstalt; den ligger vid Catiegat, nå- ra vid den allmånnaste segelleden till Götheborg och något mer ån 2:ne Svenska mil från staden; ' Hamnen år såker och rymlig; så att någre och 20 större fartyg kunna derstådes ligga på svaij. Utom på ett stålle vid inloppet till Wargö-bhåla, på Känsöns södra sida, har ön rundtomkring så grun- da strånder att intet fartyg och knappt en slup, kan landa annorstådes ån på hamnsidan under ett högt berg, hvarifrån hela hamnen noga kan öfver- ses och beskjutas. Kånsön såsom privat egendom, kunde dock icke utan accord; dertill: få anvåndas, | och detta mötte så mycket mera svårighet, som dis- positionen var utaf Ågaren, enligt contract på 50 år; Öfverlemnad: till en man som dår anlagt Sill- salteri och Trankok med ett Boningshus, för att dår kunna uppehålla sig de månader Sillfisket kunde bedrifvas. Silifisket hade vål några år redan varit i aftagande, men Kongl. Maj:t och Kronan måste dock förbinda sig till ett ganska Ärygt vilkor. Den förmohn vanns emedlertid, att lågenheterne å stål- let kunde tillika begagnas, 'hvarföre de iståndsattes
31
och bereddes efter möjligheten i största hast till M = gaziner och boning för Betjeningen, och ett liut tråbus uppfördes vid hamnen till Sjukhus och Ob- servations-Sjukhus för Lotsar och sådane som kun- de komma att arbeta uti Magazinet; en brygga till landnings-stållet sattes ock uti stånd, åfvensom ett Batteri för 4 sexpundige kanoner anlades öfverst på den höga bergsklippan vid hamnen, tillika med ett Vagthus; Ordres och Kungörelser kringsåndes och utdelades till alla Lotsar och Fiskare på ku- sten, som äfven befatta sig med inlotsning, att alla ifrån Medelhafvet ankommande skepp skulle föras till Kånsön, Svenska Handels-Agenten uti Hel- singör och Konungens Befallningshafvande på Ku- sten, erhöllo underråttelser om dessa anstalter och Konungens befallning, att intet Skepp som ankom: från Medelhafvet, skulle .slåppas igenom Öresund inåt Östersjön , eller uti någon annan hamn få haf- va gemenskap med land, utan Sundhets=bevis af Qvarantaines-Commissionen i Götheborg eller Chri- stiansand; och om något skepp gått dessa anstalter
förbi, skulle det dit afvisas och vid strångaste vite
ålåggas att begifva sig till ettdera. Ehuru redan sent på hösten, utsåndes dock och stationerades ar- merade fartyg vid Kalfsund och inloppet till Ud- dewalla.
2
Sedan Kånsön blifvit Kongl. Maj:t tillhörig), tillförordnades i Nåder en Commission a) som skuls« le hafva sitt såte i. Götheborg och hvilken åla- des: » Att utan uppehåll och omgång befordra till verkställighet allt hvad rörande Qvarantaines- Anstal- terne så vål redan var föreskrifvit, som då eller se-
6) Den 27 Nov. 1804.
32
dermera föreskrifvit blifver, med rättighet tillika att 4 de händelser , då underdånig förfrågan eller hems ställan , skulle medföra en, för allmänna såkerheten vådlig tidsutdrägt , sjelf vidtaga alla mått och steg till förekommande af smittans införande eller utbredan- de, som intväffande omständigheter kunde fordra”
1) Till Ordförande uti Qvarantaines-Commissio- pen, förordnades: Öfver - Commendanten och Landshöfdingen uti Götheborgs och Bohus Lån samt till Ledamöter:
2) Chefen för den vid Götheborg stationerade Kust- flottan.
3) Chefen för Lotsverket på Vestra Kusten, som ock residerar i Götheborg.
4) En af de i Götheborg vistande Låkare,
5 & 6) Tvånne Handlande som tillika åro Skepps= | Redare. |
Kongl. Brefvet den 19 Junii 1806, ålågger | dessutom Landshöfdingen i Götheborg att alltid haf. | va öfverinseendet öfver Qvarantaines-Inråttningen | och den dermed förbundne Ut- och Inrikes corre- | spondencen, Till Commissionens bitråde förordna- | des en uti Lagfarenheten kunnig Man att föra Pro- | tocoll och Correspondence; En sjöbefaren Man till | Qvarantaines-Måstare på Kånsö, som till sitt bitrå- de antog 2:ne drångar, och Direction antog till | sin uppassning en Vaktmåstare. |
Som Kongl. Maj:t åfvenledes hade i MNåder | förordnadt en Låkare och en Chirurg, så var Kongl, | Commissionen med dertill hörande Embets. och Tjenstemån , redan organiserad innan November må- nads utgång. |
Alla |
33
Alla de i andra Momentet vidtagne anstalter, blefvo åfven i Nåder af Kongl. Maj:t gillade och stadfåstade; så att uti In- och Utrikes Tidningar Kungjordes ått en Qvarantaines- Commission var nedsatt uti Götheborg, och Käånsön förordnad till Qvarantaines-plats för alla till Östersjön eller an= nan Svensk hamn åmnade Skepp, som kommo från Mallaga, Södra Spanien och Vest-Indien i syn- nerhet, men åfven från andra smittade eller för sjukdom fmisstånkte orter, hvaribland de kring Me- delhafvet belågae och Portugal; nu i synnerhet nåmndess
| 4:
För alla tillförordnade och antagne Tjensteé- mån och Betjening, utfårdade Commissionen ve- derbörlige Instructioner för att gålla till dess den af Kongk Maj:t utlofvade Qvarantaioes Förordnins gen, blefve kungjord. Likaledes tötgaf den, Re- glementariska föreskrifter huru ankommande Skepp skulle undersökas, inlotsas och signaleras samt uti Qvarantaine förlåggas, åfven såttet att emottaga de- ras Documenter och att rapportera deras ankomst, hus ru de under Qvarantaines-tiden skulle behatrdlas och sedermera frigifvas till umgånge med land. Dess= utom underråttades Kustens Innevånare, Lötsår och Dykeri-Betjening, huru de skölle förhålla sig då” Skepp funnos strandade eller drifvande uti sjön med sjuk Besåttning eller af densamma öfvergifvits; lis kaledes om döda kroppar drefvo till Lands, hut de skulle med all försigtighet begrafvas, att ingen smitta derigenom måtte uppstå. Åfvensom en tryckt
Beråttelse utgafs för Skeppare och andre, buru ock » når man skulle verkstålla de mineralsura röknine | garne som blefvo dem ålagde.
K. V. ÅA. Handl, 1818. St. I [sib, 18
| 5. |
Den 7 Nov. 18056, utfårdades Kongl. Qvaran- taines- Förordningen och den 19 Nov. 1807, Regle- mentet för Tjenstgöringen på Kinsö. |
GilR |
Sedan Kånsöén, igenom Kongl. Qvarantaines- Förordningen b) blifvit utsedd till en allmån Qva- rantaines- plats för hela Riket, befalltes alla Utrri- kes varande Kongl. Svenska Handels» Agenter och Consuler att genast inberåtta till Kongl. Commerce- Collegium i Stockholm £) och Kongl. Qvarantaines- Commissionen i Götheborg, sårskildt, så snart nå- gon farlig och smittosam sjukdom utbrister b andra Lånder och i synnerhet på den ort de vistas; ti- den då den yppades och hurudan beskaffenhet den visar d) och vidare underråttelser 2:ne gånger i må- naden, så långe sjukdomen fortfar, med tillkånna- gifvande om något Svenskt eller fråmmande Skepp, destineradt till Svensk hamn eller Östersjön, deraf blifvit angripit. Om Qvarantaines. Commissionen, antingen genom påminnelse ifrån Kongl. Commer- ce Collegium. eller till följe af de, directe från Consulerne inkomne underråttelser , förbindes till ut- vidgad verksamhet i sin befattning, kungöres så- dant, icke endast uti Stockholms Tidningar och Dagpapper samt ifrån Predikostolarne uti alla Kyr- kor på kusten, utan åfven genom bref till Konun-
pA
ob) $. 1. c) $. 2
d) Enligt K. Brefvet af d. 17 Dec. 1817 till K. Comm. Collegi- |
um, angående dess fortfarande befattning med styrelsen af Qvarantaines - anstalterne i Riker, äger samma K. Collegium att hädanefter iakttaga de åtgärder som i följd af K,. Förord-
ningen d. 7 Nov. 1806 K. Coll. tillhöra; och ätt, för öfrigt, |
;
Convoy - Commissariatet har ensamt art fordra redogörelse af K. Qvarantaines-Commissionen för de medel som ställas under dess disposition.
IN |) I
55 gens sBefaltatngskäbragae och Svenska Handels- Agenten i Helsingör, Lots-Contoiret, Dykeriet och vederbörande Magistrater, med tillkånnagifvande om de Landskap och Ståder som åro besmirtade, , eller hvilka böra för misstånkte anses; på det att inga derifrån ankommande fartyg må erhålla ge- menskap med landet och landets Inpevånarc, eller gå igehom Öresund inåt Östersjön ; så. främt ide; ic- ke förevisa Sundhets-pass; att de vid Kånsö eller Christiansand i Norrige ; Qvarantainé undergått, utan i motsatt fall; till ettdera Qvarantaines- stället för- visas e); hvilken afvisning bör skrifvas på Kongl: Commerce-Collegii fribref om dét år Svenskt, men om fartyget år Utlåndskt, på Manifestet £); Skul- le Handels - Agenten i Helsingör erhålla kunskap att något sådant fartyg, detta oaktadt, smyg: sig igenom Sutidet; bör han genast derom underråtta Konungens Befallningshafvande uti de Provinser som grånsa till Östersjön ; och likaså Kongl. Com- .merce-Collegiurm och Kongl. Qvarantaines. Commis- sionen i Götheborg, bifogande den nögasie beskrift ning hån kan erhålla, på fartyget g); likasom han. och Qyaräntaines« Befålbafvarne i Sjöståderne på Vestra kusteir, skola till Qvarantaines .Commissio- hen och Landshöfdingarne i Malmöd, Hallands och Götheborgs Lån; genast inberåtta att ett sådant misstånkt ; eller verkeligen smittadt fartyg år afvi- sadt, på det all oloflig gemenskap med detsamma må förekommäs. Tillså mycket mera såkerhet för Sveriges Undersåtare, att icke blifva utrikes iftån pålörde någon smitta, förordnar. Kongk Qvaran- taines- Förordninger , att ) varäntaines-Befålhafvare af Konutigens Befallningsnafvande böra tillförord- nas uti alla Rikets Sjö- och Siapel-Ståder, som skola
oo r—
RR SNES 2. mom. 4.
36
iakttaga allt hvad Kongl. Qvarantaines-Förordnin- gen befaller och som på dem ankomma kan 4).
Kongl. Reglementet för tjenstgöringen på Kånsö 1); befaller dock, att Lewanten, Barbariska kuster- ne och Vestundiska Oarne samt Norra America, böra alltid anses såsom misstånkte orter för farlig sjukdoms smitta, och inga derifrån kommande far- tyg åga frihet till umgånge med Landets Innevå- nare eller Kustens Åboer, utan alltid vara Qvaran- taines-Commissionens uppmårksamhet underkastade, samt således förbudne att söka någon Svensk hamn och passera Öresund, utan att först undersökas vid Känsö och af Kongl. Qvarantaines- Commissionen dertill erhålla Practica, utom hvilken, om icke ifrån Christiansand, de uti Öresund och andra hamnar och Ståder på Vestra kusten, skola behandlas lika, som för smitta förande Skepp år befallt.
Ta
Kongl. Qvarantaines- Commissionen förklarar uti 10. S. alla lefvande djur, skinn, hudar, ull, hår, fjåder, tagel, borst, silke, bomull, lin, ham- pa och bläår för åmnen meddelande smitta, åfven- som allt som år förfårdigadt af dessa enkla åm- nen och hvaruti de till större eller mindre del in- gå; papper, böcker, rep och otjåradt tågvirke, halm, sjösvamp, fnåske,' mynt och medaljer m. m. som uti alla andra Europeiska Stater anses för smittba- re, eller af egenskap att långe qvarhålla smitta, då de derföre varit utsatte, åro åfven för sådane an- sedde; och beståmmer i grund deraf samt af den ort hvarifrån ett fartyg anlånder, uti 7 & 8 $. $. om
ett fartyg bör anses för misstånkt eller icke; om
det till exempel har haft eller har sjukdom om
b) $. $. 1> 2, 3 & 12 3) XVI. Art.
RA
"97
bord eller icke3 om det haft umgånge med smittadt Skepp under resan, eller tagit personer eller varor om bord ifrån ett sådant; eller om det icke år för- $edt med Sundhets-pass, år det strång Qvarantaine underkastadt. sl
8. år Alla fartyg som hafva eller haft sjukdom om bord, eller komma ifrån stållen der farliga och smittosamma sjukdomar hårja, eller ifrån orter som anses för misstånkte, skola genom en sårskild Sig- nal, en -svart flagga på förtopp och på stortopp då förtopp icke finnes, gifva sitt tillstånd tillkånna om det år Svenskt, eller med sin Nations flagg om det år Utlåndskt, då de nalkas Svensk kust och påkalla Lots £). Denne bör dessutom alltid efter- fråga ifrån hvad ort fartyget komrher, och om det har sjukdom om bord; uti denna händelse får han icke gå om bord, utan måste inlotsa skeppet till Kånsö medelst förut seglande eller vid Lofwarts si- dan, likasom med de fartyg, hvilka signaliserat sitt tillstånd med svarta flaggan. Skulle han dock i svårt våder eller eljest, icke tilltro sig på sådant sått ansvara för Skeppets såkerhet, får han vål gå om bord, men också uthålla lika Qvarantaine med den öfriga besåttningen. Utaf de Ordres Lotsarne bekommit, finna de åfven af den ort Skepparen kommer ifrån om fartyget skall anses för misstänkt för smitta eller icke, och i förra fallet åfven föra fartyget till Qvarantaineseplatsen /).
9.
Di ett fartyg anlånder till Kånsön, mötes det utaf Militaire - Befålhafvaren derstådes, eller utaf Qvarantaines - Måstaren, som uti sin Prejbåt i
"&) Qvarantaines-Förordn. 6. 8, mom, 3, 2) Qvarant, Förofdn, 6, 112
38
Lofwart om fartyget, underråttar sig om Fartygets, Skepparens. och Besåt'ningens tillstånd och omstån- digheter samt anvisar det sitt stålle uti hamnen, allt efter som undersökningen beståmmer, om det skall behandlas såsom smittadt eller misstånkt 2). Den som verkståller denna undersökningen, lemnar Skepparen derpå tryckta Exemplar af den anbefall.
de Ordning, Skepparen med sitt folk och passage-
rare skola iakttaga under Qvarantaines tiden, samt de frågor han skrifteligen skall besvara RA med den Ed och försåkran , han och Styrmannen skola pnderskrifne återlemna, att intet dölja gods, eller något annat vid denna undersökning, utan redigt och sannfårdigt besvara de gjorda frågor och upp- gifva allt som inom Skeppsbord Belinnes. = Desk Blanketter som Qvarantaines-Commissionen låtit öf- versåtia på Tyska, Engelska och Fransyska, att in- gen okunnighet må förebåras, åro inneslutne uti en blåcklåda som fästas vid en lång stake, för att kunpa utaf Skepparen eller Styrmannen emottagas, och tillgåges Skepparen att uti samma låda, tillika med de affordrade svaren, afoifva sitt Sjöpass, Folk-
pass , Manifest, (Connoissements-, Måtbref och Sund-
hets-passen om han åfven har sådant på varor- ne eller ifrån Consuln. Sedan desse så vål som svaren och Eden, blifvit först vål genomdrånkte uti Vinåtticka, och någor afdrupne, inlåggas de uti blåcklådan. Har ect så beskaffadt fartyg, att det bör undergå dqvarantaine, inkommit af nöd, eller utaf föresats uti annor hamn, skall dermed förfaras på aldeles lika sått af den der befintelige Qvaran- taines - Befålhafvaren. Sedan Skepparen inlagt de omnåmnde och med åtticka förut vål .genomblötte papperen uti blecklådan , fåster han uti den ett så
2) j. $..8- 10. FR Förordn. Reolem. Art. VIII, $. 6. 1, 2> 3>4-
39
långt snöre, att hon kan nedsånkas ett par alnar uti vattnet vid sidan af fartyget, hvarifrån den Un- dersökande med båtshaken inhalar den i sin båt och Uppe snöret tått invid Lådan och far der- med utill lands; sedan han först befallt hela Besått- ningen, och Passagerare, om de finnas, uppå dåck och fram till relingen; ifrån sin båt öfversedt dem
'så godt som ske kunnat samt låtit dem förråtta åt-
skillige kroppsrörelser, för att Öfyertyga sig om de- ras hälsa; utan att vidröra lådan med bara hån- der, inbringar Militaire - Chefen eller Qvarantaines- måstaren den, uti Undersöknings-rummet, hvarest
han med pådragne Vaxdukshandskar och försedd
med tjenlige verktyg, den öpnar och uttager Do-
a
cumenterne , blöter'dem å nyo utt åtticka, med In- strumenter utvicklar dem, och antingen lagda på en tjenlig Rist, eller upphångde på Snören, låter dem vål afdrypa; hvarefter, och då de åro i det mesta torra, de berökas med Röknings-åmnet N:o 1. 2) dock med den varsamhet att icke skriften utplånas, och att han under hela denna förråttning låter vin-
den eller luftdraget komma sig på ryggen.
IO, /
Öfver denna undersökning författar den som henne förråttat, sin Rapport som tillika med alla Documenterne genast afsåndas till Qvarantaines- Commissionen ; efter Handlingarnes föranledande utsånder Commissionen antingen Qvarantaines-Lå- karen med föreskrift af en ny undersökning, en ek ler flere personers afhåmtande från fartyget till Sjuk- husen, eller annorlunda efter omståndigheterne, el- Jer ock gifves en föreskrift till behandlingen för att verkstållas af Qvarantaines-måstaren.
2) Se s2:te mom. nedanföre.
IT.
Ordningen som utt Känsö Hamn iokttages vid fartygets ankomst och under deras Qvarantaines- tid, beståmmes omståndeligen uti Reglementets - Ari. och uti Qvarantaines- Förordningens $&.
5, 19 & 20, Så att inga andre fartyg få dit inlö- p2, så långe Qvarantaines - Commissionen år uti verksamhet, å än de som skola undergå Qvarantaine;
och om något der befinnes, då smittadt eller miss- -
tånkt Skepp ankommer, åligger det detsamma att sig derifrån genast begifva 0), eljest måste det der gvarblifva, till dess det ankomna undergått sin Qva- rantaine och practica erhållit. Sedan Qvarantaines- måstaren anvisat det ankomna sitt ståille uti ham- nen. antingen förtöjdt emellan Morringar och An- kare eller ock lagt det på Svaij, uti den utstakade linien, så att de smårre fartygen ligga innerst och de större utanföres aflemnar det sin slup och båtar, hvilka införas uti Båthamnen, för att der under Qvarantaines- -tiden rengöras och förvaras. Under Qvarantaines-tiden måste det om dagarne låta Qva- frantaines-flaggan svaija på för-topp, eller stor-topp om den förra icke finnes, och om nåtterna en ly- sande lykta, hvilkas ombyte sker efter signal och skott från Batteriet; alla luckor på fartyget skola hållas siåndigt Öpne, utom på den tid Besättningen sofver. Till de uti Reglementet befallde råkningars verkstållande, förskaffar Qyvarantaines-måstaren ma-
erialier, så vida icke Skepparen år dermed tillråc-
- keligen förs:dd. Skepparen måste afhålla sig, sitt folk och passagerare från allt umgånge med de an- - dra "Skeppen , och icke tillåta någon annan ån Qva vär
rantaines tjenstemån komma om bord, om ock nä- gon båt skulle kunna ditsmyga sig utan att upp:
gg pe = - - = —A =s—— np 3 Qvarant, Förordn. $. 4.
41
tåckas af Posteringen,. Utom de anbefallte dageli- ga rökningarne mäste med sopning och tvåttning all möjelig renlighet och snygghet iakttagas, så vål i alla rum och stållen på skeppet, hvarvid sopor- ne uppbrånnas, som ock med Manskapet till både kroppar och klåder. Manskapets Gång- och Sång- klåder båras upp på dåck och vådras efter röknin- garne; hvad vidare skall iakttagas, förekommer med sine omståndigheter då rökning, rengörning af va- ror, lossning, sjukes eller dådes transporterande, nedanftöre omnåmnes. Om nåtterne gå Patrull-bå- tar flere gånger genom linierne, bevårade då folket på något fartyg visar olydnad eller bångstyrighet, för att efterse det ingen oordning må förefalla. Då Skepparen år i behof af Vatten, Proviant eller an- nat, vill aflemna bref eller dylikt, gör han signal med hissad flagga på Gaffel eller Sprit; Qvaran-
" taines-måstaren begifver sig då till Lofwarts- sidan
om Skeppet, emottager med föreskrifven -försigtighet hvad han vill aflemna och förskaffar honom eljest hvad han behöfver, på sått Reglementet i IX. Art. $. $. 5 & 6, samt Kongl. Qvarantaines- Förord- ningen &. $. 5 och 22 utsåtta.
I2.
Rökning om bord, på fartyg, skjer 3 gånger om dagen, enligt XIII. Art. i Reglementet, en timma före skaffningen , på det sått, att på Skepp der ingen varit sjuk eller af sjukdom aflidit, såttes uti Kajutan p), Storrummet och Kabbelgattet, spil- kummar med Rökningsåmnet N:o 1, Saltsyregas (2 lod fint stött afbråndt koksalt uti hvardera, hvar-
2) Det undantag göres stundom med K. Commissionens tiliåtel- se, att kajutan icke rökes mer än 2 gånger om dagen, först på morgonen och sedan en timma eftermiddagen när den är ledig ifrån gods och varor.
42
på hållas 13 lod-stark Svafvelsyra). Sedan bland. ningen skjedt, begifva sig alla ut, rummen tilltåp- pas samt Öppnas först efter 3 timmar och vådras. Om rökning med Röknings-åmnet N:o 2, Saltpe- tergas, år ansedd för tillråckelig: (1 lod stark Svaf: velsyra, hvaruti småningom inkastas I lod fint stött rent Saltpeter) så böra under denna rökning, alla luftdrag åfvenledes tillstångas, ehuru folket kan va- ra inne, eftersom denna ånga icke år skadelig för hålsan. Röåknings åmnet N:o 3, syrsatt Saltsyregas, består af 5 lod fint rifvet och afbråndt koksalt, blandadt med 1 lod fint rifven brunsten, som såttes uti en spilkum Öfver en lampa eller ett fyrfat med -uppeldade brånnkobl, och hvarpå slås 5 lod stark Svafvelsyra utblandad med 12 lod distilleradt vat- ten. Men vid detta Rökningsmedlets anvåndande, hvarvid alla öppningar likaledes vål tilltåppas, får ingen menniska vara nårvarande, Det brukas der- före icke utan i Magazinet vid varors rengörning och att befria rum för smitta der någon dödt, samt vid Skepps rening då der varit sjuka och döende per- soner samt smittade varor befunnits om bord; dock ej förr, ån Besåttningen blifvit transporterad till Sjuk= busen och Varorne till Magazinet. Dessa Röknings- åmnen finnas fårdige vid Qvarantaines-platsen till nyttjande, åfvensom Qvarantaines-Eörordningen uti 6 S. ålågger alla Handelsfartyg, som segla på Ut- rikes orter, att vara dermed försedde och med be- skrifningen om deras anvåndande. De åro då in- packade uti burkar, flaskor och lådor, påskrifne: Röknings-åmnen N:o 1, 2 eller 33 till Pulfverne åro ett mått för hvartdera slaget och för syran rig- tiga glasmått; och derjemte Postlins spilkummar med smårre glasstånger eller afbrutna skaft af lerpipor att nyttja till omrörning af tillblandningen.
43
Vid Qvarantaines- platsen gifves signal från Batteriet medelst en röd flaggas hissande, då rök-
ningarne på fartygen skola verkstållas; Chefen för
Militaire-l3evakningen, elter ock Qvarantaines- må- staren genomfar linien på samma tid uti Patrull- båten, "för att efierse om de på alla stållen verk- stållas. Sedan Röknings-blandningarne blifvit på alla stållen och efier rummens storlek afpassade sarnt i tillråckelig mångd insatte och vål omrörde, samt alla öppningar och luckor tillslutne, få de ic- ke öppnas förr, ån efter 3 timmar, då de först sko- la utvådras, innan någon får dit ingå.
13.
Om Varors rening af Qvarantaines- Commis- sionen finnes nådig, så hafves afseende på huru ” stor del af lasten anses för smitta bringande, och den öfriga delen af sådane persedlar, som icke an- taga och bibehålla smitt-åmnet i och för sig sjelf betraktade, År den smitta förande delen af obetyd- lig mångd, och så beskaffad, att den medelst tvått- ning och vådring kan tillråckeligen renas på dåck, såsom klåder g) efter en afliden, då ejukdomen vål varit af ett misstånkt utseende, men ingen annan deraf blifvit smittad, eller något annat af ringa mångd; så kan sådant tillåtas , sedan de under 3:ne dagars rökning uti det rum de beståndigt legat, blif- vit utsatte för Saltsyre-ångor. De delar af den öf- riga lasten, som klåderne legat nårmast, måste åf- ven upptagas och renas på dåcket, genom pisk- ning, vådring, tvåttning och borstning; men då en större del af lasten år af smittbar beskaffenhet och måste renas, kan sådant icke ske utan genom en fullkomlig lossning eller urlastning af både smit.
es
—- -
2) Kläderne förbrännas i allmänhet » i synnerhet de som äro & Ull eller Silke,
44
tande och icke smittande åmnen 7). Då personer aflidit under resan och för smitta misstånkte sjuke finnas om bord vid ankomsten, ehvad fartyget kommer från ett af pest eller gula febern hårjadt land, ifrån misstånkt ort, eller ifrån ett stålle, hvar- om man icke har någon misstanka, eller andra ån de båsta underråttelser om Sundhets-tillståndet, må- ste dock hela lasten anses för nedsmittad och los- sas till rening. Då fartygets last skall renas i land, så måste den föras till Magazinet af Skeppets egen Besåttning, så framt den dertill har styrka nog; åfven då varor skola förbrånnas, afföras de till det anvisade stållet utaf Skeppets Besättning s).
14.
De sjuka, som befinnas på ett fartyg då det anlånder till Qyarantaines-platsen, eller som sjukna om bord efter ditkomsten, föras utaf farty- gets egen Besåttning, genast till Lazarettet» eller Observations - Sjukhuset, efter Låkarens bedömande utaf Rapportens innehåll, och åfven den undersök- ning han dessutom kan finna sig skyldig att göra, medelst Skepparens och Besåttningens förhörande, då han på sammal sått och med samma varsamhet begifvit sig till fartyget, som Militaire-Cheten vid första undersökningen. =:
15.
Då någon dödt om bord, skall den åfvenledes
utaf fartygets egen Besåttning föras till lands, att
begrafvas, eller uti hafvet försånkas, allt efter Kongl,
Commissionens förordnande. Men personer som af:
lida uti Lazarettet, eller Observations- Sjukhuset, begrafvas af Qvarantaines-anstaltens. Betjening,.
7) Qvarant. Förorda,. $. 18 mom, 6. s) Regl, Il. Art. 4 $., Kongl. Qvarant. Förordn. 6. 24> 3. mon.
45 16.
varantaines- tiden uti hvarje sårskild hån. delse, beståmmes efter tillståndet och omståndig- heterne vid första undersökningen £'); men vid det minsta misstånkta förbållande under tiden, eller att vid undersökningen, som enligt $. 21. om bord förråttas, någon persedel finnes, som icke år angif- ven, eller om Skepps- Journalen, den så kallade Loggboken, innehåller annat förhållande om besök under resan eller uti någon hamn, eller hvad an- nat som då förtegat blifvit, eller ock att Skepparen icke noggrannt verkståller den anbefallde reningen om bord m. m,, åger Kongl. Commissionen att ef. ter bepröfvande förlånga Qvyarantaines-tiden, eller förnya den efter omståndigheterne; samt stålles Skepparen till ansvar för sådant oårligt förhållan- de efter $. 13. Kongl. Qvarantaines- Förordningen. Uti allmånhet förhålles sålunda: att
1:0: Fartyg som uti Qvarantaine-Förordningens $. 7., anses frie för misstankar, men åro under- kastade Undersökning innan de få fortsåtta re- san till destinerad ort, och ankomma till Qva- rantaines - platsen i följe derutaf, eller ock sä- som kommande ifrån de i XVI. Art. i Reglé- mentet nåmnde, för all tid misstånkte orter, blifva ålagde att uti 1, 2 eller 3 dagar berö- kas och vådras, hvarefter Last- och Loggbok undersökas utaf Qvarantaines-måstaren (som för denna orsak begifver sig om bord, efter en, 3 timmar förut , å nyo verkstålld rökning), klådd uti tunna Vaxduks -klåder öfver hela kroppen, med handskar och mössa af samma tyg, hvilken med dragband fåstes rått vid huf-
£) 17 & 18 $.$. i Kongl. Qvärantaines-Förordningen.
46
vudet, sedan allt håret år under mössan wil instoppadt. Sedan han noggrannt undersökt alla rum och stållen, låter han allt folket visa sig på dåck, råknar dem och befaller dem gö- ra hvarjehanda kroppsrörelser med hoppa, sprin- ga, äntra upp i Tacklaget och dylikt; fartyget älågges derefter om allt år vål, 3 till 5 dagars Obs servations-qvarantaine, så vida det icke kan hån- föras till 7 $.. då det erhåller Practican genast, efier funnet godt och oklanderligt tillstånd, Så- : dane fartyg undersökas åfven efter en dags be-
rökning; men om ett sådant fartyg, år utom
Sundhetspasset för Besåttningen, åfven försedt
med/ dylikt för last och gods, och Svenska
Cofsuln detsamma bestyrkt med sin påskrift,
erhåller det genast Practica. De fartyg, som
anlånda från Norra America, kunna åfvenledes
åtnjuta lika friheter, så snart Svenska Consuln
på lika sått bestyrkt förhållandet; likaså de,
som komma från St. Bartholomée, Cadiz, Li-
sabon, Porto och S:t Yves, eller directe utur Marseilles qvarantaine med Sundhets-pass , utan
att under vågen sedermera hafva blifvit besök-
te ifrån andra skepp.
2:o Ett något når lika förhållande iakttages med de fartyg, som råknas till mom. 1, 2, 3, 4, uti varantaine-Förordningens 4. 8, dock med den skillnad, att sjuka personer föras till Lazarettet eller Observations-Sjukhuset, innan någon rök- ning börjas ombord. Om varorne skola los- sas, för att renas, måste de, sedan fartyget uti 3 till 5 dygn, blifvit dagligen berökt, afföras till Magazinet, och för den öfriga Besåttnin-' gens qvarantaine, får icke tiden beråknas förr, / ån från den dag de renade WVarorne blifvit åter
4”
inlastade, ehuru de verkeligen varit ati Qva- rantaines- tillstånd under hela tiden.
3:0 Då ingen varit sjuk eller dödt under resan, men fartyget kommer ifrån smittadt stålle och Lasten anses till någon del eller helt och hål- let vara smitta gifvande; och Besåttningen af sådan orsak begårar Af-mönstring; så måste de förut transportera sina Effecter och Varor uti Magazinet, och der förråtta deras rening, ef- ter den föreskrift dem gifves, under Qvaran- taine- Betjeningens inseende, sjelfve undergå dagelig rökning och badningar efter Låkarens föreskrift samt derefter Observations- Qvaran- raine uti 15 dagar under strång tillsyn, att ingen oloflig gemenskap plågas med Betjenin- gen eller andre, under någondera perioden.
17.
Sedan alla sjuka blifvit afförda till Sjukhu. sen, gods och varor till Magazinet, företages Skep.- pets rening, som börjas med röåkningar af Rök- nings-åmnet N:o 3; Trenne dagar derefter sopas alla stållen mycket vål, balkar, trappor och dåck afskra- pas och soporne uppbrånnas; derpå sker en nog- grann 'tvåttning och skurning med svabbar och kok- hett vatten uti alla rum, och afsköljes derefter med Saltvatten, Under denna tiden insåttes röknings- skålar med N:o 3, hvar afton uti alla rum, der intet folk vistas. Allt vattnet utpumpas, och vå- dringen fortfar till dess, att den uti Magazinet re=. nade lasten, åter intages uti fartyget. Om frisk Be- såttning ankommer, eller den som under tiden va- rit uti Observations - Sjukhuset, eller arbetat med lastens rening eller åter-inlastning, derefter går om bord, måste den dock så långe hålla en ny Qya-
84
rantaine, som 8 till 30 dagar efter sista inlastnings- dagen, eller så långe som de hålla sin Observations- Qvarantaine, hvilka arbetat vid Godsets och Va- rornes rening, ompackning och åter inlastning, om desse varit dertill förbyrde fråmmande,
18.
Reglementet för tjenstgöringen på Kånså, fö- reskrifver uti XI Art, såttet huru lasten lossas utur fartyget, afföres till Magazinet och der införes och renas, enligt Qvarantaines - Förordningens f- f. 10, 15 & 12, 4:de mom. samt åter till inlastning beredes. Om sjukdom eller kraftlöshet icke för- hindrar Besåttningen att anvåndas till gods eller varors lossning och aflemnande uti Magazinet samt rening derstådes, bör den derill i synnerhet an- våndas; Lossningen beredes dermed, att fartyget återfår sin stora båt, eller ock en lastpråm af Qva- rantaines-Inråitningen , så framt fartyget går öfver 6 fots djup, ty eljest förtöjes det vid qvaijen utan? för Magazinet, och får bjelp af den der befin- teliga hiss-kranen till utlastningen; 3 till 5 da- gars rökning verkstålles dessförinnan uti Storrum- met i synnerhet; derefter upptages af lasten så mån- ga artiklar af Styckegodset, som vål rymmas uppå dåek, för att vådras, utvåndigt tvåttas och med svabbar och styfva borstar vål skrubblas, gnidas och borstas; Ullbalar omspånnas med breda remmar och, lika som torra eller saltade hudar, buntas och i hafvet nedsånkas, men Bomullsbalar, rått Silke och Tyger, införas sådane de åro, uti Magazinet, sedan Omslaget eller Såckarne blifvit ett par dagar på dåck, tvåttade, vådrade och borstade, Ullbalar- ne upptagas efter 24 timmar på dåck, för att låta vattnet afrinna, som medelst pråssning emellan - Bråder
49
Bråder med pålagde tyngder befördras,; hvarigenoitt den inre delen uti Ullbalen får en fugtighet, som: befordrar vattnets djupare intrångande i massan vid nåsta nedsånkning uti sjön , som endast råcker uti R timmar; efter förnyad Pråssning på dåck uti lika lång tid, nedsånkas de ånnu en gång i sjön, för några timmar, upphåmtas och pråssas å nyo, så att det mesta vattnet år afrunnit; då de samma dag införas till Magazinet.
Hudar upptagas efter 12 timmar, bundten Épps nas ; och om någre icke finnas angripne af vattnet; nedsånkas de å nyo; de upptagne upphångas till afdrypning, hvarefter de upplåggas på MagazZins= qvayen, hvarest de på båda sidörne starkt skrubb- Jas med svinhårs-borstar på 4 till 5 alnars långa skaft, under det att de jämt och samt afsköljas med sjövattnet , hvarefter de inbåras uti Magåzinet och hångde öfver stänger; utspånnas med styfva stickor; så att halfvorne icke råka hv randra ; 2llt detta för- råttas med ryggen vånd mot vindens eter lufidra- get uti Magazidet, och om Qvarantaines<Beljenin- gen dertili va måste den vara klådd som uti 15 puneten om Qvarantaines. måstaren sagt år. Vid dessa förrättningar förmodas att Besått- ningen ieke löper någon fara, fastån den icke iklå- des Vaxduksklåderne, allensowd deras med beck-
olja och tjära indrånkte klåder, böra anses för ett lika godt förvaringsmedel, endast håret vål instop- pas under hufvudklåden, vål inblötte med åttika, och de qvåll och morgon, före och efter arbetet berökas med RKRöknings-åmnet N:o 1. Om nåtterne skall stor-rummet, så långe urlastningen varar; » hållas tillstångdt , och Röknings-åmnet N:o 3 vara insatt uti flere spilkummar, allt efter rummets stor-
ek. Vin, alla slags spiritus FÅ EN NE åfven- K. V. 4. Handl. 1818. St. 4
50
som allt tunne- och lakegods, renas endast utvån- digt på fastaget, emedan innehållet anses fullkom- ligen fritt från smittåmne, Omslag af mattor, du- kar eller hvad annat som hindrar art åtkomma 'sjelf- va kårillen, aftagas på Magazins- bryggan, efter förutgången vådring och tvåttning på dåck, med .dagelig tvåttning, "skurning, vådring och nrg ning, och då skrapor och borstar åro otillråcklige att mellan banden, kimmar, laggar och bottnar rengöra trådet, nyttjas kratsar af måssingstråd samt trågoa afsköljningar med vatten.
9:
Alla balar och packor Öppnas uti Macar med skårande instrumenter, sedan de blifvit upp- lagde på sina lafvar, hvilka : nedanföre'! beskrifvas. På dessa lafvar utbredas alla varor, som icke haf- va en så sammanhån gande beskaffenhet, att de på stånger eller snören kunna upphångas; med långa harkor eller råfsor, med trådpinnar till tånder, re- des ull, bomull, fjåder m, m. frie från alla tofvor och knutar, och jåmt utbredas löst, till 6 å 9 tums höjd eller tjocklek. Då alla lafvarne på detta sått blifvit fyllde med detta gods, samt tyger, hudar, otjåradt tågvirke, tvist, linne- eller bomullsgarn, silke i dockor och knippen, lin och hampa m. m. af mera sammanhångande beskaffenhet , blifvit upp- hångde på stånger, snören eller tåg, insåttas inun. der lafvarne 6 till 8 skålar eller spilkummar med | Röknings-åmnet N:o 3, likasom flere efter omstån- | digheterne uppsåttas mellan lafvarne på små pelare- | bord för det, ofvan om lafvarne upphångda godset; | hvarefter albetsfolket, sedan det vid dessa 'tillståll- ningar noga tillsedt, att ingen fara för eld kan upp= | stå, lemna Magazinet, så snart den syrsatte Gasen | utvicklas, och igenstånga samt tillåsa dörren åfven- |
Si. sam alla luckorne på Magazinet, Påföljande mor-” gonen Öppnas luckorne och dörren, så att luftdra- get blifver fullståndigt; en half eller fjerdedels timme derefter, då all syrånga kan vara utvådrad, intråda arbetärne å nyo och omvånda det aningen på laf- vär utbredda, eller på stånger upphångda godset. Det på lafvarne omvånda, piskas med långa spön, råfsas och fedes samt utbredes å nyo till en ny be: rökning; men vådras först hela dagen igenom tills emot aftonen, då Röknings- skålarne Nio 3 åter på fyllas och på vederbörlige stållen uppstållas.. Den- na och följ ande aftrar förfares på samma sått tried alla fuel och draghåls tillstångning och dårrens tillåsning, innän arbetsfolket återgår till sitt rum uti Sjukhuset, för att der tvåttas och badas, innan de undfå sin aftonmåltid. På 3 till 4 dygn förräo- das, aft värorne på detta såttet blifva tillråckeligen renade; så framt de icke varit pedsånkte uti hafs. vattnet, ty då måste såltan först uttvåttas, innan
| de kunna blifva torra till inpackning. Att sorgfålligt uttvåtta hafsvattner från rå hudar och att vinna deras fullkomliga torrhet, gör iman sig dock icke » högst angelågen; så vida de icke skola transportés ras långre bort, och således uti Skeppet qvarblifva flere veckor, då de kunde taga skada génom efet-- "låtenhet håraotinnan. Emedlertid, som godset på detta sått handteras , år man omtånkt, ätt reha mat- "tor, hudar, såckar m, m.; hvaruti godset varit ned-
packadt, så framt de anses dugelige, att dertill vi- dare nyttjas. Eljest tillagas nya omslag och de nytt- "Jade uppbrånnas. Reningen af dessa persedlar, år fotad på samma grunder som den för varorne be- "Iskrifne, och utöfvas på ett lika sått
Salt utlossas icke utur fartyget, utan omskoff- Jas om dagarne uti luftdräg; antingen medelst vå- " 'dersegel eller eldning nederst i tummet, och om
Fv 5
rr
42
natten fylles remmet med syrängor, som sagdt år. Samma arbetsfolk förrättar åfven inpackningen och återförandet om bord. Ull, bomull och fiåder in-
packas uti stora säckar, hvarvti en karl stålles, att medelst trampning, tått ihoppacka varan.
20.
Magazins - Byggnaden, 68 alnar lång och 28 alnar bred, år afdelad uti 2:ne etager eller bottnar, den ena uppöfver den andra, långsefter hela huset, och i stållet för fönster, försedd på alla sidor med luckor, hvilka öppnas och tillslutas utanför huset. Likasom Lazarettet och Observations - Sjukhuset, hviika med detta ligga utien rak linea, år det upp- fördt af murtegel, utöfver vattnet inuti ERA på en, 360 alnar lång stendamm, som år anlagd tvårsöfver en liten vik, till 3 alnar högt Öfver van- ligaste vattenhögden. Dammen eller Jetiéen är på 3 stållen afbruten med 6 alnars vida Öppningar, för att isolera hvardera byggnaden och att hälla vattnet friskt inuti viken, samt med en 8 alnars bred och hvålfd öppning midt inunder Lazarettet eller sjelfva Pesthuset, Ifrån det närmaste huset åt vå- ster, år afståndet 72 alnar, och afstångdt vid dam- mens början med en hög mur, försedd med en stör- re port utaf jern; åt hamnen till, har Magazinet en lossningsbrygga af lika långd med huset, och försedd med Lossningskran; Ifrå det i Öster belåg- na Lazarettet, år det afskiljdt med en 6 alnar ling: vindbrygga och ett afstånd af 55 alnar. Invåndigt på nedra botten åro de omnåmde Lafyvarne uti 2:ne rader uppsatte, 5 uti hvardera raden; dessa bestå utaf r2 alnars långa och 72 alnars breda bord af slåtthyflade och sammanståmda bråder, med & tums vida hål der och hvar genomborrade, så afpassadt, att 4 stycken befinnas uti' hvarje ruta af Z:dels aln.
&
53
Borden stå 1 aln högt från golfvet, omgifne af en fast ram! eller karm, af sammanplöjda och med ekar sammanslagne slåtthyflade bråder, stållde på kant, rundtom hela bordet; denna ram går en half aln högt ofvan om bordet och lika långt nedan om detsamma, för att dels hålla godset qvar på bordet och dels för att på undra sidar innehålla syrångor- ne, så att de måste uppstiga genom borrhålen till godset och icke spridas derutom.
På den öfra botten kunna åfven lafvar upp- såttas, då behofvet sådant fordrar. Starka stolpar åro på båda bottnarne uppreste och krokar insatte uti våggarne för att fåsta och uppehålla de snören och stånger, hvarpå hudar och gods, till rening och vådring upphånges u),
21.
Lazarettet eller Pesthuset ligger på den stora stendammen som nåmnt år, 55 alnar uti Öster från Magazins- byggnaden; det år åfvenledes af murte- gel, 45 alnar långt och 193 alnar bredt samt 2:ne våningar högt; Ofra våningen innehåller 8 rum, hvilka, uton; ett för Sjukvakten, åro alla åmnade till sjukskjötsel, och uti hopp att sjuknummern icke skall blifva synnerligt stor igenom ankommande sju- ka, får man derigenom ett nådvåndigt utrymme om smittan skulle gripa omkring sig inom huset, åf- vensom att kunna förflytta de sjuke uti nya rena rum, så snart det liknar sig till båttring med nå- gon. Den undra våningen innehåller likaledes 8
mm—
as) Efter en sednare Kongl, befallning kommer ännu en Magazine- byggnad at tegel, uti allt lik den förra, i rak linea med de öfriga byggnaderne, äfvenledes i år att uppföras på Östra än- dan af den stora Stendammen, dels uppå den, och dels på fasta landet. Andamålet härmed är skyndsamheten , och att
OR 2ihe Skepp må kunna på en gång få sina laddningar renade. .
34
rum till boning för Låkare-Staten samt kök med skafferi, tvåtthus, förrädskammare för Sjukhus per- sedlar, Apothek och uppassande Betjening samt ett badkar uti det medlersta rummet, till hvilket le- des kallt och varmt vatten igenom kopparrör med tappkranar, Med låsta dörrar både ofvan och ne- dan om trappan, försåkrar man sig för allt omgån- ge ifrån den ena till den andra våningen, som ic= ke till tider och förhållanden åro beståmde uti Re- glementet för Låkare-skötseln, förplågningen och renhållningen. För öfrigt år allt så anordnadt, att de sjuke och deras uppassare, kunna erhålla allt det som erfordras för skötsel och förplågning, utan nå- got omgånge med kocken ovch den öfriga betjenin- gen vid husets ceconomie. . Ofvanpå andra våningen år den stora vinden afdelad till flere behofver, så- som till reservoir för det vatten som behöfves till badningar och latrinernes afsköljande ifrån all oren- lighet; till sjuksångarnes, bords och stolars rengör- " ning, sång- och gångklåders vådring och berökning; till förvarande af rena och iståndsatte sjukhus-per- sedlar m. m.3 hvarutom der år uppsatt den hiss- nings-machine, hvarmedelst de sjuke transporteras ifrån första ankomsten till pesthuset, utur båten och uti sjuksången, utan att vidröras, m. m, För att gifva en allmån öfversigt af Sjukskötseln, må bår anföras: Att då ett fartyg anlånder med insjuknade personer uti farlig och smittosam sjukdom, skola de genast till Lazarettet transporteras; allt båret af. klippes den sjuke om bord, så tått intill hufvudet som I hastighet ske kan, hufvud, hals och bröst samt hånder och fötter tvåttas cd ljum åtticka, koyen nedtages hvaruti den sjuke ligger och ned- hissas med honom uti den vid Lofwartssidan af far- tyget liggande båten, under inseende af /Pesthus- Låkaren eller hans medhjelpare; derifrån går då bå-
3:
ten genast till pesthuset, inuti den Öppning af en g alnars bred och: hvålfd canal, som går tvårs ige. nom Stenkistorne , inunder Lazaretts- byggnaden. Kommen till anvisadt stålle derstådes, midt inunder en 4 alvars lång och 21 alnars bred lucka, fattas den derigenom nedslåppte- trossen, på hvars krok låggas Öglorne eller stropparne som finnas i hörnen af koyen, och patienten upphissas dermedelst ige- nom luckan och nedsånkes genast uti ett bredevid stående badkar, med 32 å 33 gr:rs varmt vatten. Med skårande Instrumenter aflossas klåderne från kroppen, hvilka med krokar, fåstade på korrta stån- ger, aftagas och dragas undan patienten utur karet, Vattnet aftappas genast utur karet och rent inslåp- pes 1 stållet, afpassadt till samma temperatur; om få minuter låter man åfven detta afrinna och under detsamma tvåttas hufvudet och kroppen med aro- matiserad åttika, hvarvid man nårmare vågar nal. kas den sjuke och kasta öfver honom en yllen bad- skjorta , och derutéfver ett slags Sele,' hvilken dock förut år utbredd uti badkaret, innan den sjuke der- uti nedsånkes; den år gjord af sadelgjordar, som gå under och omkring kroppen, hvilkens åndar, få- stade uti den omnåmnde hissmachinen, lyftar ho- - nom utur karet och upp igenom en åfven till Öfra våningen gjord Öppning; en bårsång står dår till- reds, på hvilken han genast nedlågges och inbåres uti sjukrummet. Sjukvaktarne åro, under förråttnin- gen, iklådde sin Vaxduks-beklådnad, och undvika sorgfålligt att insupa något af patientens andedrågt, samt att vidröra honom, utan icke högsta nådvån- digheten sådant fordrar, ehuru deras hånder åfven åro betåckte. Den nåmnde selen blifver qvar uti sången och nyttjas till att dermed lyfta, vånda och uppresa patienten, allt till dess krafterne tillåta ho- nom umbåra den, eller att han dör, då den tjenar
56
att nedhissa honom uti den båt, hvaruti liket borrt- föres, för att nedsånkas uti hafvet. Så snart tec- ken till båttring förmårkes, åfvensom eljest dageli- gen, då de sjukas antal kan sådant tillåta, förflyt- tas den sjuke uti ett annat, rengjordt och med syr- satt Saltsyregas och utvådring, vål renadt rym. Ef. ter en nåtts rökning med samma ämne, tvåttas och skuras dagen derefter det rum ban dittills bebodt, samt med ytterligare rökning renas, och på sådant sått omvåxlas till dess han kan gå uppe, då han flyttas in uti Observations- sjukhuset , hvarifrån , om han der allt mer öch mer tillfrisknar, så at -krafterne tillåta honom, att för det mesta gå och sitta uppe , han förflyttas efter 10 å 12 dagar till Convalescent - huset.
Sjukrummen med gipsade tak och våggar med någon brungrön fårjblandning uti, för att bryta den bjärta hvitheten som plågar och skadar den sju- kes ögon och sinnen, åro hvartdera 53 qgvadrat-alnar stora och 6 alnar höga samt försedde med kakel- vgnar utaf murtegel, hvaruti luft - trummor åro an- bragte emellan rörgångarne, Desse luftrör åro af 2:ne slag, ett som Öppnar sig med ena åndan in- under ugnen vid goltvet och med den andra uti nå: gon af rökgångarne uti ugnen, så att det afförer den luft som finnes nederst uti rummet; det andra bar sin Öppning utanför våggen uti fria luften, och går inunder trossningen inuti och igenom ugnen, samt Öppnar sig upp inunder taket och ersåtter såle- des med ren, varm och frisk luft den, som ige- nom det Adra och igenom sjelfva eldningen ut- drages utur rummen, Dessutom åro ventiler, som gå ut genom våggarne ofvantill, tått inunder tak- listen ; dh neder vid golfvet insatte, bestående utaf kopparrör, hvilka åro försedde med lock, för att efter behag och behof kunna öppnas och tått till-
$T
slutas, De tvånne fönsterlufterne uti hvarje rum, börja 4 alvar från golfvet, och 13 aln höga gå de ånda upp mot taklisten, hvarigenom dagsljuset blif: ver mildare, rummen dragfrie och alla våggarne Jedige till flere sjuksångars användande, då behof- vet så skulle kunna erfordra, samt all communica- tion förekommen, att derigenom in- eller utpracti- sera något, som eljest så ofta hånder vid sjukhus; oaktadt strångaste förbud och nogaste tillsyn.
Sjuksångarne stå alltid uppe på vinden, uti beredskap att nedflyttas efter behof. Ett par små bord och några trädstolar, utgöra för öfrigt husge- rådet. Sångarne åro utan omhången och ganska enkla, bestående endast utaf en fast ram på fyra, en alus: höga stolpar, hvaruti en segelduks-botten år” insnörd; men en tredjedel af denna ram, höjer sig mot ena åndan, så att dukbotten blifver der 10 tum högre ån det öfrige, hvarigenom man får en hufvudgård, utan att behöfva uppstoppade dynor, en rund påöhl af 4 tums höjd och en fit, utgöra alla klåderne till en sång. En sådan sång år låt- tast rengjord och vigast att handtera. En lös slå ät hvardera åndan af 11 alns långd, som emellan 2:ne fyrkantiga krampor kan utdragas och inskjutas bredvid ramens långsida, göra bårarmar att lyfta och båra sången med den sjuke uti, |
Latriner finnas uti alla rummen innebyggde och försedde med vattenrör ifrån reservoiren på vin-. den, till orenlighetens afsköljande,
22.
Det så kallade Observations- Sjukhuset; åfven= ledes ett tvåvåningshus utaf tegelsten, ligger 55 al- nar på hvar sida, eller midt emellan pest-huset och
58 ;
Östra åndan af den stora Stenbryggan, hvarpå des- se hus åro uppförde och afstånges från landet med en vindbrygga, åfvensom med en dylik från Pest- huset. Det består utaf 4 rum i öfra, samt 3 rum och kök, som åfven nyttjas till tvåttstuga, uti den nedra våningen. Uti öfra våningen hållas 2 rum i beredskap för dem, så vålaf fartygens Besåttnin: gar som Qvarantaires.betjeningen, som ankomma sjuka, eller insjukna på stållet, och icke hafva så- dane symptomer som tillhöra pesten och gula fe- bern, eller någon annan, igenom smittande egen- skap farlig sjukdom. De andra tvånne rummen åro för Lotsar som anlända till hamnen på fartyg, miss- tånkte att medföra smitta, eller ock verkeligen hafz va den, åfvenledes för andra som blottstålla sig för smittångor; men de som arbeta med smittade skepps rengörning eller ock med dylika varors fram- och äterförande, rening uti Magazinet och inpackning, utan att tillhöra det smittade skeppets Besåttning, hålla början af sin Observations - Qvarantaine i 5 dagar uti det rum de bebodt uti Pesthuset under ar- betstiden, innan de uti 10 till 30 dygn f? fortsåt. ta den uti detta. Uti undra våningen år ett rum aftaget för Sjukvaktarne och ett för Kokerskan med sin medhjelperska. "Ett rum år ensamt åmnadt till gemenskap med Pesthuset, för att der inhemta Lå- karens och Oeconomens skrifteliga reqvisitioner , och att deruti aflemna alla de förnödenheter och under- råttelser,, som Lazarettet och dess Betjening tarfva. Detta rum år derföre alldeles tillstångdt för alla, som icke åro Lazaretts-Låkaren eller Qvarantaines- - måstaren följaktige, hvilka endast hafva nyckel till hvar sin ingång i detta rummet. Ingen af dessa tvånne mån ingå utan på beståmde tider, eller ef- ter gifvet tecken. - Då till exempel Qvarantainess« måstaren. hvar eftermiddsg ditgår, för att aflemna
39
provianten för påföljande dagen, Öppnar han fön- stret för att utvådra hvad af syrångor ånnu kan vara qvar uli rummet, sedan Pesthus-Låkaren va- rit der på föremiddagen, innan han låter dem som båra Proviant-persedlarne eller andra reqvirerade varor, ingå och aflemna dem, Då sådant år verk- ståldt, inhemiar han uti en blecklåda de Rapporter och Reqvisiiioner som Låkaren der aflemnat, vål genomblötte med Vinåttika, upphångde öfver snö- ren till afdrypning samt qvarlemnar efter sig de bref eller förhållnings -Ordres som åro åmnade Pesthus-Låkaren eller andra personer uti Lazaret- tet; derefter, innan han utgår och vål tillåser dör- ren, framsåtter han de råkverks-materia!lier hvilka Pesthus-Låkaren skall blanda tillsammans når denne år sinnad att gå derifrån, Sedan Qvarantaines-må- staren detta verkståldt, låter han nedslåppa vwvind- bryggan melian Lazarettet och Observations-Sjuk- huset, samt med klockringning gifver dem uti Pesthuset tecken, att afhåmta varorne utur Com- municationsrummet.
Når Pesthus- Låkaren låtit afhemta hvad som för Lazarettets behof uti detta rum var inlagdt, igen stångt fönsterne som Qvarantaines-måstaren Öppnat för vådringen, och qvarlemnat sine och Oeconomens reqvisitioner och rapporter, sammanblandar han de utaf Qvarantaines-måstaren framstållde Röknings. materialierne och tillåser dörren efter sig samt rin-- ger för att påkalla Vindbryggans upphissande och tillåsning,
Qvarantaines - måstaren brukar såsom förvas ringsmedel emot smitta, utom sin beklådnad,; vid tillfållen att han skall ingå uti rum der smittånga kunde finnas, oaktadt alla tagne försigtighetsmått deremot, att andas igenom ett glest klåde som blif:
68
vit blött uti krydd-åttikan och med en deruti in- vicklad svamp, indrånkt med samma åmne.
Detta medel bruka Låkarne åfven, då de ir.- gå uti sjukrummen, åfvensom Sjukvaktarne då de emottaga, bada och förflytta ankommande sjuke, el- ler förskaffa de aåflidne utur huset. Vid Ull- och Bomulls-balars öppnande och utbredande på lafvar- ne i Magazinet, utom vid flere tillfållen, brukas dylika smitt-dåmpare af Magazins-arbetarne och far- tygens besåttningar.
Under det Qvarantaines-måstaren förehafver si- na förråttningar uti Observations - Sjukhuset, besör- Jer militaira Bevaknings-Chefen, att ingen får pas- sera öfver den åt landsidan nedslåppta Vindbryggan,
231
Convalescentshuset innehåller endast 3:ne rum och Vaktstuga uti en våning; Vindsloftet år afde- ladt till Inventarii-persedlars vårdande, Detta, åf. venledes af tegel uppmurade hus, år belåget inpå holmen, uti en med löftrån planterad dal. De till- frisknade, som få komma hit , åga vål sin frihet, att få vistas ute i luften, men få icke nalkas Sjuk- husen, hamnen eller Magazinetz en viss tid år dem åfven föreskrifven till deras spatsergång, WVakten skall ansvara för, att de hvarken tidigare eller sed- nare åro utom hus, eller gå utom den för dem be- ståmda promenaden, |
24.
Mönstringshuset år en liten Stenbyggnad på en klippa ytterst vid hamnen ; det består endast af 2:ne rum, hvarutaf det ena år alldeles öppet på en si- da, och har ingen annan gemenskap med det ans
61
dra ån igenom tvånne fönster. Uti det öppna rum; met samlas Skepps-besåttningen, som genomgått sin Qvarantaine, och genom Inspection samt frågor mör stras utaf Qvarantaines- Låkaren, innan den erhål= ler sin Practica. Det yttre rummet tjenar åfven till den Proviants- och förfrisknings-articlars aflem- nande, som ifrån fartygen blifvit reqvirerade och hvilka de med eget folk och båt afhåmta, som till detta andamål blifvit dem utlemnad. Utom den vakt, som står på Batteriet, år åfyen en man hår posterad uppe på det platta taket, emedan öfver- sigten af Qvarantaines-husen och sjelfva Land- ”gångsbryggan, som år derutmed belågen, så mycket noggrannare vinnes,
25,
Boningshuset för Qyarantaines- Låkaren, Mili- taire-Chefen och Qyvarantaines-måstaren, år hårintill nåra belåget och har fri utsigt åt hamnen, alla Qva- rantaines-byggnaderne och inåt gråsmarken och pro- menaderne; det år åfven utaf sten och tvånne vånin- gar; Militairespersonalen för bevakningen, har ock hår sin Casern i undra våringen, åfvensom Qva- rantaines-drångarne och annat arbetsfolk. Redskaps- Tum, bagarestuga, kök och tvåtthus, upptaga de Sfriga lågenheterne. ;
26,
Denna beskrifning visar beskaffenheten utaf de Svenska Qvarantaines-anstalterne på Kånsö; och sådan den utaf Kongl. Qvarantaäines-Commissionen, redan år 1806, blifvit Kongl. Maj:t uti underdå- nighet föreslagen, Men så långe den utsedde Qva- rantaines platsen var uti enskild mans ågo samt till én atinan borthyrd för. en långre tid, kunde icke sådane, som de nu beskrifne byggnader företagas,
62
emedan dertill erfordrades en fullkomlig ågande rått och fri disposition öfver Kånsö Holme. Den vidlöftiga omgång som erfordrades, att för Kongl. Maj:ts och Kronans råkning förvårfva den, kom sent omsider till slut, så att Konungens Höga Stad- fåstelse derå erhölls den 1 December 1815, på det sått, att Brånnö Byamån, som voro samfållde åga- re till Kånsön, erhöllo en förmedling af sine hem- man, uti Jordboken uppskaitade till 45 hemman, till 33, hvartill de från och med 1816 års början kommo att beråknas. Hvad åter angår det om- nåmnde arrendet deraf, så har Arrendator ånnu 26 år igen, och då Inråttningen ansvarar honom för uppfyllandet af det ingångne Contractet, så hafva inga vidare hinder legat i vågen för Byggnadernes företagande, hvarmed ock början gjordes i Maji månad 1816, och blifvit fortsatt med den kunskap, nit och drift af. Herr Majoren vid Kongl. Fåltmåt- nings-Corpsen och Riddaren af Kongl. Svårds-Or- den, JACOB FORSSELL, att endast en del af In- redningen återstår för nåsta år. ;
Te
Då Fartyg med pest, gula febern eller annan åfventyrlig sjukdom anlånda till Qyarantaines plate sen, och den der varande bevakningen anses för otillråckelig, åger Commissionen råttighet, att ifrån den, ungefårligen 1 mil derifrån stationerade Vå- stra Kust- Escadern, reqvirera ett eller flere bevå- sade fartyg till bitråde uti hamnen ; åfvenledes krys- sare, då såkra underråttelser inlöpa, att dessa högst farliga sjukdomar utbrustit på sådane kuster Utrikes, hvarifrån Svenska eller fråmmande fartyg åro att förvånta , och obemårkte skulle kunna gå Kånsön förbi och inåt Östersjön, om de icke igenom dem underråttades om sina skyldighet.
Lå
63.
» Med Svenska fartyg borde man dock hådanef- ter minst hafva att befara sådane sjukdomars: Hitfö- rande, sedan Kongl, Qvarantaines-Förordningen uti 5 & 6 4. $. strångt befaller alla Skepps-Redare att förse sine utseglande fartyg med sådane Röknings- materialier, som vid Qvarantaines-anstalten brukas, och ; beskrifning på deras användande; att vara föra sedde med blåck-lådor och tånger och andre Qva- rantaines-persedlar, samt med Kongl, Qvarantaines- Förordningen, som anbefaller dem, att vid fram- komsten till främmande orter, underråtta sig om Sundhets-tillståndet derstådes, att alltid låta förse sig med Sundhets-pass, åfven på varorne, och så vidt möjligt blifver, undvika all smitta.
28.
Taxan, hvarefter Qvarantain& -afgifterne be- talas, utgör den XIV Art. uti Reglementet. Den år beråknad efter Skeppens storlek samt den större eller mindre fara, som deras innehafvande last kan medföra, som ock efter den större eller mindre för- sigtighet Skepparen iakttagit; Sålunda betalar ett fartyg sine Qvarantaines-afgifter efter de olika om- ståndigheter, hvaruti det, enligt Qvarantaines-För- ordningen, befinnes, ifrån 6, ull och med 36 skill. p:r Låst. Varornes rening åro taxerade pir Skep- pund, ifrån 6 till 32 skill., då de renas uti Maga- Zinet, men endast hålften, då de renas om Bbord;3 oberåknadt Röknings-materialierne, som sårskildt betalas, åfvensom 24 sk. p:r dag i arbetspenningar till hvarje Qvarantaines drång, För Fastager, som innehålla flytande varor, betalas från 12 skill. till x Rdr pir stycke. Sjukvården i Lazarettet betalas med 12 skillingar p:r dag. Fartygens rening beta- las åfvenledes efter deras storlek ifrån 12 till 36 skill. per Låst, för hvarje rökning. Taxan utstråe-
64
ker sig åfven till Magazinets hyra: når ett fartyg med misstånkte eller smitta innehållande varor '"los- sas, och desse efter reningen förvaras någon tiduti inråttningens Magazin, på det att fartyget, uti vissa håndelser, må kunna afsegla efter erhållen rening och 'besåttningens fullbordade Qvyarantaine; då be- talas för hvarje Skeppund ifrån en half skill. ull 4 skill, p:r vecka,
Practican betalas dessutom med 2 R:dr.
Dessa afgifter åro alla uti Banco och ifrån Januarii 1816, förhöjde med 50 procent:
O E-A
TEKNING
ef en ny at Myr - Åtare eller Bålta ifrån Brasilien; af C. P. THUNBERG.
Tiund de Dåsgande, fyrfotade Djuren förekomma tvånne Genera ganska besynnerlige, nemligen? Manis och Dasypus. Den förra liknar fullkomli= ven en Ödla med sin långa, smala och med ben- hårda fjäll betåckta kropp och stjert. Den sedna« re kommer öfverens med Sköldpannan, i anseende till sin hårda af ringar sammansatta sköld, som bes tåcker hela öfre delen af ryggen och sidorna. Denna benhårda betåckning skyddar Djuren emot deras fienders våldsamhet. Desse Djurslågten, lika> som Myrmecophagze, Cegentlige Myr-åtarne), grafva sig hålor i jorden, vandra ut om natten att sås ka sin föda och lefva allmånnast utaf myror.
"Dasypi hela slågte tillbörer ensamt Ameriz ta, och förnåmligåst den södra delen deraf. Dess | ärter åro flere, och sannolikt åtskillige af dem föx | ga eller ofullkomligt kände, Den sköld, som bes 'tåcker kroppen, består på ytan af fyrkantige eller. I femkantige tutor, merendels stållde uti ordentelige
K. VA. Handl, a8i8. St. I 3
66
rader eller ringar, hvaraf någte midiöfveér fyggen åro större och mera 'utmårkte. Utaf desse större och tydeligare ringar hafva 'Auctorerne 'uppståldt (caractererne) skiljemårken emellan (species) ars terne, ehuru ”ringarnes antal ofta år svårt att bes ståmma, Enligt Auctorernes uppgifter skola klor- nes antal på framfötter och sbåkförrer våra olika till antalet, så att somlige Hafva Palme tetradactyle, och plante pentadactyle, då åter andre hafva Öf- verallt fem stora och hårda klor, hvardi de med- lersta alltid åro de största och längsta. Öronen åro på de flåste uppstående, aflänge och 'trubbige. Svansen år mycket olika, alltid kortare ån kroppen och spetsad emot åndan. Skillnaden emellar ärtér- ne af detta slågte synas mig förnåmligast "böra sö- kas och tagas utaf de större och -bredare ringarnes af klorne, Öronens skapnad, samt Ef”svansens utse- ende och långd. Uti Museer förekomma ej alltid hela specimina af dessa djuren. Stundom förekom- ma der endast sköldarne, då inga kånnetecken kun- na ågas af hufvud, öron, svans och fötter, och så« ledes arterne icke fallkomligen eller "mel full så- kerhet utstakas och beståmmas,
Båltornas arter förtjena således ätt nårmare ön- dersåkas, beskrifvas och teknas för att lemna en såkrare och fullståndigare kånnedom af detta den nya verldens "besynnerliga "djörslågte,
ibland de sex dåggande djurs hudat, som åte fålide "General -Consulen och Riddarens WESTINS fogelsamling, till Upsala Academis Natural-Muse. um, voro tvånne species af Dasypi slågte. Det ena deraf år 'otvifvelakiigt Dasypus septemcinctus och det andra ett okåndt species, som jag låtit afrita och beskrifvit under namn af DasyYrPus mul. finachur, i anseende vil sine talrike och öfver hela kroppen alldeles lika beskaffade ringar. D. septem-
67
turelus har Öronen aflånge, trubbigt, af nåstan en tums långd. Svansen år trind, beståndigt aftagans= de i tjocklek ' ånda till Spetsen, som år nåstan tråd- smal; dess långd år något mer ån halfvaå kroppens, eller vid Pass 6 tum. Ringarne på den åro rydes- ligare och mera upphöjde nårinare kroppen eller vid basis, & eller 6 till antalet, hvardera med tvån- ne rader fjäll; sedan följa vid pass nio mindré upp: höjde Yingar, hvårdera af endast en rad fjäll: och vidare till spetsen åro fjällen ömsom liggande utan att utgöra 'ordentelige Ffingar. Hela skölden har Xrenne afdelvingar ; den första ifrån bufvudet till en tredjedels långd af kroppen, består af 15 ringar, som hafva rundåde fjäll med smårre fjäll strödde emellan sig: den yttersta delen ifrån svånsen till fen tredjedel af kroppen år i det nårmaste lika med den förra , bestående utaf 15 eller 16 ringar med röändade fjåll och smårre fjåll inströdde. Den med- lersta delen, som utgör en tredjedel af kroppens långd, åger 4 till 8 större stydeligare bålten utaf afläånga rutor, utan inblandning af smårre fjäll. Framfötterne åro våpnade med endast fyra klor och båkfötterne med fem , hvåraf tvånne på båda ställen sitta på baksidån och råcka icke ned till jorden samt åro åfven mindre. Hela djurets tjöcks lek år, som en vanlig katts, och lårgden ifrån huf- vudet till svansen af vid pass 9 eller 10 tum.
Det andra species , som i anseende till sine talrika sköldringar år så mycket utmårkt och vida skildt ifrån dess samslågtingar, anser jag Vara nytt och hos Zoologerne hittills okåndt. samt således förtjena att nårmare granskas, beskrifvas och teknas. Mine försök i denna del utbeder jag mig i öd- injukhet måtte af Kongl. Vettensk. Academien med vålbebag blifva ansedde och emottagoe:
68
Hela djuret år rostfårgadt och kroppen har den tjocklek, som en vanlig katt; långden går till fulla 12 tum ifrån nosen till svansen. Framfötter- ne åro en och en half tum långe och bakfötterne
nåra trenne tum... Deremot åro klorne på frames.
fötterne större och långre ån på bakfötterne. På framfötterne åro klorne fem, hvaraf de medlerste åro bredare och långre af en och en half tums Jlångd; på bakfötterne åro "de åfven fem, mera kullrige och knappast en balf tum långa. Låren och buken åga glesa; hvitaktiga hår. Svansen år emot kroppens långd mycket kort af vid pass 4 tums långd, tjockare vid basen och trind, spitsad emot åndan. Hufvudet år mycket smalare ån kroppen, afspitsadt framåt, af två och en half tums långd, öfverallt betåckt med hårda , rutiga fjäll Hela den öfriga kroppen år betåckt öfverallt, ånda ped till Kdoraa der buken vidtager, med 28 ördentes liga ringar eller bålten, utom trenne, som tyckas hö- ra till halsen. — Desse kroppens ringat åro afdelte uti fyrkantiga ruter utan någre fjäll emellan dem instrådde. Sålunda skiljer sig denne artens sköld ifrån alla andras, ganska mårkeligen. Sidorna af låren och fötterna åga smårre och i fader stålde rutor. Öronen åro åfven på denna årten olika ana dre arters, emedan de icke åro aflånge utan alldes les rundade och skäl-like.
Denna nya artens chåracter synes blifva: Das sypus multicinctus : cingulis XVII eqvalibus $ auriculis rotundatis ; palmis plantisque pentadactylis.
Figuren år tagen i half-naturlig storlek.
Car LA EOKISERNENEKIE
NÅGRA NYA Genera och Species af Insekter;
beskrifne af J W. DALMAN.
sar
I. NYA GENERA,
1. få EÖ
Character generis essentialis: Os minutum apici ca- pitis plani insertum, mandibulis qua- dridentatis, et j ;
Laomellis duabus lanceolatis , inferiorem ca- pitis paginam tegentibus.
Antenne inserte ante medium frontis ho- rizontalis, articulo primo maximo sub-securiformi, intermediis parvis tenuissimis , apicis 3 Imcrassatis.
Species 1. Agaon paradoxum: testaceus imacu-
latus, oculis nigris, Hab. in Sierra Leona, Dom. Prof. Ad. Afze- lius. Mus. Dom. Schönherr +),
; | 4) Nomen a Greca voce MYAZAS admirabilis.
>) De exemplar af denna och fAere Afrikanska Insecter dem jag haft tillfälle att granska , finnas i Hr Commerce - Rådet C. J. Schönherrs rika Samling , åt hvilken de blifvit meddelade af Hr Prof. Ad, Afzelius, som upptäckt dem på Sierra Leona, och benäget tillåtit mig beskrifva och aftekna dem,
190
Insectum, valde. singulare et paradoxum, Gujus; pon. nisi unicum vidi specimen, cujusque ob, nia miam. parrium, exiguitatem, explicatio, hoc opus. hic: labor. = Corpus, capite excepro, vix Diplolepi ra- MICOT Us majus , toturm. testaceum , non, nisi. aculis. caudaque nigris. Caput maximum elongato-quas dranguluni, lineare, latitudine fere plus duplo lon- glus, horizontale, basi emarginatum, apice trunca= tum, lateribus rectis; glabrum nitidum, disco pro= funde impresso, ibique in, fundo. svubcanaliculatum. Ocni laterales, oblongi, depressi, nigri, bhaud. pro« cul a. basi caplus inserti.
Os minutissimum in apice capitis subtus. si; tum, mandibulis duobus minimis, corneis, subtri- angularibus, latere interiore 4-dentatis. ” Palpos de-
”tegere non valuis sed media capitis. pars subtus. tes giur. lamellis duabus reflexis , que ad mandibula= rum. basin inserte; sunt elongate., sublanceolate ,, capiti arcte applicata& et basin ejus attingentes, pas. ralell&, relicta rima angusta intra illas. ;
Antenne. capite thoraceque vix longiores, ante.
Capitis apicem, superne insert, ad foveolam disci,, basi approximate, Articulus primus maximus, latere. exteriore angulatos-dilatatus, ut subssecuriformis eva-. dit, valde. compressus, horizontalis, glaber nitidus;. articuli proxime insequentes tenvissimi, breves, pl. losi C(quare numerum eorum indicare vequeo); ans tennarum vero. apicalis pars formsatur ex articulis tria bus magnis sub-globosis, hirsptissimis, clavam elons gatam constituentibus. | ; "> Thorax. latitudine capitis , sed dimidio. capiis sub-brevior, antice in medio nonnihil sinuato-pro= ductus, postice linea obsoleta bisinuata a metathoraa ce distinctus; lateribus utringque spinulis duabus minutis armatus , quarum prima in medio, altera
. paulo ante alarum insertionem; supra parum Gone
28
WE
VEKUS > glaber, nitidus. Metathorax; latitudine tho- FACiS, eique. arcte applicatus. & concolor, — in no- stro. specimine acu mutilatus,
Abdomen capite longinäd sub-trigono-conicum ; seta, anali. supera longitudine capitis thoracisque , nigra, et. spinula, sub-anali acuta. nigra, parum ul- tra. apicem , abdominis: prominente.
Pedes testacei, graciles, mutici, subglabri, fe- moribus. sub-clavatis , tarsis. elongatis (ut videtur 5 articulatis).
Ale» 4 albidoshyaline;- antice.- latiores , statu- ra, et. facie.fere. ut in. Diapria, lineola stigmaticali paulo pone medium. coste, et rudimentis nervorum basalium. atqye longitudinalium. non- nisi. obsoletis- simis, haud-: manifestis, margine exteriore, & costali 'baseos , ciliatis. Ale posteriores. valde. angustate , margine. postico ciliate , enerves. videntur.
Descriptione. allata. exploratum. erit- Insectufn hocce ad Ordinem- Hymenopterorum. pertinere. Ad familias et. Diplolepidum, et- Codrinorum accedere videtur, ob. ani. structuram priori forte associandum.
Förklaring .af Figurerne, Tab. II, A,
Fig. 1. Naturliga storleken af: Agaon 'paradoxum. = 2, Densamma sedd från. ryggen, mycket för- storad.
= 34 Abdomen med, dess. seta. och .spinula analis, sedd. från sidan.
— 4. Hufvudet samt det egentliga Fhorax, sedda från ryggen... i. utmärkt, stark. förstoring. Derab åro:-
a. a. den linea. som. skiljer thorax. och metathorax. b. den. bakre spinula- 1 kanten, af thorax. e. dess fråmre spimula,
da Ögat,
22
g. förskuggningen utmärker den djupa intryck« ningen ofvanpå hufvudet. första antenn-ledens insertion,
8
g. dess yttre vinkel. h, de mindre, otydliga, antenn-lederna, 2 de tre yttersta stora antenn-lederna.
Hufvudet och thorax, sedda från undra sidan.
frambenens insertion, : . de tvånne långa lamellerna som ligga tryck-. ta åt hufvudets undre sida.
deras fåste vid mandiblernas rötter: de
små mandiblerna mårkas ofvanföre, på in=
re sidan 4-tandade, — 6, Samma figur som den förra, endast att den ena lamellen visas uppviken, så att så vål dess inre yta blifvit synbar, som åfven en: svag intryckning på hufvudet, der hvarest lamellen. förut legat. |
I. Cerypnus f). Character Generis: Os. havstelle absque proboscide.. Clypeus. subperpendicularis, nudus, apice late emarginatus. | Antenna porrecte, compresse, seta Crassa, compressa, articuliformi. Corpus: ovato. kemisphericum, scutello. ma. ximo. formnicalo ,, ahdomen totuns elasque obtegente.
Pescriptio generica: Antenme trontis medio inserte, 3 articulate. Articulus primus tenuior ob= conicus, secundus cyathiformis, brevis, tertius eonoideus , compressus , basi precedenti arcte applicata. Seta magna, sublanceolatula ; ante
|
- =
(SÅ s
Ga AN
Lä . +) 4 HEAVPOS cortex nuclei e. gr, Amygdalarum (ob faciem Scutelli corpus tegentis).
13
apicem articuli tertii illi inserta, valde com- pressa, in setulam brevem pubescentem desi- nens. Ciypsus subperpendicularis , longe infra oculos descendens, antice late sed non profun= de emarginatus , apertura oris magna. Hau- stellwm magnum , carnosum — retractum. Cor- pus parvum, ovato-hemisphericum, muticum; capite parvo transverso,' thorace transverso», brevis; scutelto maximo, fornicato, dilatato- frotundato, abdomen totum alasque obtegente. Alarum Nervi fere ut in Eauxania. Nervus costalis paulo ultra apicem ale extenditur, ibi= que cum nervo longitudinali quarto con- jungitur; margo interior ale nullo nervo cin- gitur. Nervus auxiliaris duplicatus, ad me- dium coste usque extensus. Nervus longi= tudinalis secundus ante apicem ale arcuatim in costam finitur, tertius in apice; et quartus pone apicem ale nervo costali junctus, quoque pone medium ale, ope nervuli brevissimi trans- versi, cum nervo tertio connectitur. Nervus quintus ante marginem angulo recto reflectitur, ad nervum quartum adgrediens, et cum illo areolam magnam, basi angustatam , format.
Species 1. Celyphus obtectus: corpore antennis pe dibusque ferrugineis , thorace supra vio= laceo, levi:; scutello maximo fornicato Vviolaceo , Coriaceo.
Hab. in India Orientali, Dom. Johan Lund. Mus. Dom. Schönherr3 eodem l!oca D. Silf- werswård. Mus. Dom, Gyllenbal, Animalculum primo intuitu facie fere Tetyre
parve ob scutellum maximum; unicum exemplum
än Dipterorum ordine huc usque detectum 7), Corpus
7) Nullo modo cum Canopo Fabr. 'Rhyngot. confundeadus,
magnitudine HBenopsis gibbosi. Antenn& pallide, ferrus gine&e L; testacex, apice obscurioress Caput trans. Sversum, perpendiculare, thorace angustius, testaceum, glabrum, nitidam 3; in. medio frontis lineola tran- sversa impressa, arcuata. Apertura oris late sed non, profunde emarginata , omnino nuda. Haustellum, basi. testaceum, apice. fuscum, Wertex. ocellis. tri bus. conglomeratis. obscnris , ad. latera. setulis pers. paucis. Oculi. laterales, oblongi, prominuli , in. vertice late distantes, mortuis pallide-glauci.. Tho=. tax. transversus, longitudine multo latior, antice an« gustior truncatus , angulis- subcallosis prominnlis ,. basi. truncatus angulis deflexis, lateribus in. medio. nonnihil angulatus.. valde convexus, glaber nitidus,. omnino impunctatus; violaceus, laseribus sub-rufe- scens. Scutellum. maximum. suborbiculare , basi, summa tantum truncata, marginatum, omnino fors. nicatum , ut hemisphericum. videatur, totum cyaneo-. 'violaceum , glabram nitidum , antice. lateribusque. profunde coriaceum, dorso postico levi; subtus valde. concavum , non vero omaino vacuum, sed: potius. membranula concava clausum. videtur. Corpus. sub- tus. testaceum, glabrum, nitidum. impunctatum, ab- domen dorso planum, posterius rotundatum, podice. magna, deflexo, e segmentis tribus. marginays. for- matus, anali. parvo, rotundato. mutico, Sexum exeme-. plaris nostri. determinare nequeo. HEedes. corpore. conzgolores, simplices, postici., reliquis paulo. longio=. res3. femora. aniica. latere inferiore pilis paucis magis conspicuis ornata., Cceterum, ut tibie, omnBes, non. nisi: brevissime & parcius pilosule. Tarsi tibiis longiores, 5. articulati, articulo. basali reliquis simul sumtis longitudine equalis. Ale longitudine tho- racis- scutellique, hyalin2, margine costali apiceque; Tutescentibus, nervis fuscis, directione ut supra in- dicatum; insecto guiescente ad maximam partem a i
75:
stutellostecte. Halteres breves, clavati, lutescen- tes, sub basi scutelli occultati. Squama subalaris nulla, quantum ego -detegere valui..
Methodo systematica locum forte. obtineat in familia Ortalidum primum, ante Diopsin 1, Sepedö= He. ; | ;
På: Tabellen II. B. förestålles :.
Fig. 1. Naturliga storleken af Celyphus obtectus. — 2. Densamma sedd från, ryggen, förstorad. — 3. Densamma sedd från sidan, förstorad; — Te SS då sedt. famifn. i | Ökad. storlek,
” ISA
UI. DIRHINUS.
(Ex. ordine Hymenopterorum. Fam. Diplolepidum). Character. Generis: Os, inflexum , mandibulis. pro= ductis Sens . apice. 3 LL 3 dentatis. Antenne. fracte, (10-11 articulate,): ins serte. medio frontis sub oculis, : in sulcum, capitis profundissimum retrahende. Caput ; supra horizontale , antice. produ- ctum, profunde bifidum, sulco mar gno ad stemmata usque divisum , fronte infera. oblique descendente. Gorpus. elongatum,. abdomine petiolato, fe- moribus posticis. incrassatis maxi- mis3. alarum,nervis , preter, costa. lem, nullis. manifestis. (Fenus maxime affine Chalcidi ; statura. tamen magis: elongata, -et. forma, capitis. deflexi- presingu- Hart, unde antennarum, insertio. & occultatio. alienae Os quam in Chalcide, magis. productum et. acumina- | tum, intra basin pedum anticorum inflexum, Äns
76
strumenta cibaria interiora examinare mihi non sue« cessum. HLocus in Systemate: pone Chalcidem ante Hurytomanm.
Etymologia a is bis & giv, eiwos, nasus,
Species: 1. Dirhinus excavatus: corpore punctas tissimo atro, pedibus posticis concolo= ribus; antennis pedibusque anterioribus ferrugineis.
Hab. in Sierra Leona Africes. Dom. Prof. A, Af: zelius. Mus. Dom. Schönherr. In India ori- entali. Dom. Kymell. Mus. Dom, GyHenhal,
Magnitudo Stigmi minuti Panz. Caput et truncus atra, undique confertissime rude' punctata, pube pallida sericea parcius adspersa, Caput mas gnum latitudine thoracis, superne visum horizontale, basi angustiore profunde emarginata, antice produ- ctum inr lobos duos acuminatos margine omni eleva= to. In vertice stemmata 3-distincta, quorum ante. rius in margine sulci. Caput a latere visum sub- trigonum, fronte obliqua deflexa. Ocuk rotundati, laterales , nonnihil »prominuli, in mortuis glaucos pellucidi, nitiduli. Sulcus profandissimus caput alk tice dividens, usque ad medium ejus excisus, an« tennarum cäulem , majoremque partem flagelli, ex cipiens et oceultans. Antenne ferruginee, vix vi- sibiliter pallide-pubeseentes, simplices, statura ut in Chaleide & pluribus hujus familie. Thoracis! lobus anticus (collare,) transversus, antice sinuato-produ= ctus, fateribus subrectis, postice emarginatus3; lobus medius paulo latior, dorso utrinque sulco obligua arcuato impressus; lobus scutellaris semiovalis apice rotundato mutico; — omnes conferte zequaliter pun= etati. Metathorax subplanus, cCostis nonnuHis divia sus, utringue obtuse-unidentatus, versus abdominis insertionem angustatus , ibique impressus. Abdeos
17 men thoraci multo brevius, petiolo brevi striato”); åno rotundato , subtilissime pallide-pubescenti, res tracto. Pedes anteriores breves, ferruginei, femo- ribus 'clavatis, medio nonnihil infuscatis, tarsis di- Jutioribus.. Pedes postici maximi nigri, coxis elon- gatis glabris, femoribus crassis lenticularibus, sub- tus pone basin dente minuto åarmatis, ceterum vix nisi omnium subtilissime crenulatis3 tibie tenues arcuate, subulate, nigre; tarsi tenuissime testacer, Ale infuscate, nervo-punctoque costali ordinariis fuscis; ceterum mnervorum non nisi obsoletissima vestigia. Tegula humeralis lutescens.
På Tabellen I, C. föreståler:
Fig, iv. Dirhinus extavatus förstorad, jemte mått af dess naturliga storlek, = 2. Densamma sedd från sidan, = 3. Hufvudet sedt framifrån , nerifrån, för att visa pannans djupa utgröpning och antenner= nas fåste. CObserveras att på denna och föl« .Jande figur, måste hufvudet, enligt optiska reglor, förestållas i mycken förkortning.) > 4 Hufvudet sedt ånrnu mera nerifrån för att visa hela urgråpningens djup. En antenn ; förestålles uppböjd, den andra nedböjd. = 5, Hufvudet med antenner sedt från sidan, — 6. En antenn , ånnu mera förstorad.
IL NyA SPECIES 1. dorydism bispinosum: fusco-ferrugineum, thoz race utringue unipinoso, scutello ab: --- , domine longiore, Hab. in India orientali. (Mus. Dalm.). Å Statura Åcrydii subulati, sed major; Frons pal:
») Ceterum ovale, glaberrimum nitidum, derso baseos concinne Striato:
28 lida, antennis ferrugineis, Thorax fuscoferräginea,, döorso planö öobsolete carinato:, lateribos uringug
spina valida, åcuta, ferrugidea, apice nigra, arma.
us, — Scutellum, a thoracre non distinctum, corpore
fere duplo longius, apice acuminatum;, vix carina- tum, fuscum, Pedes forma ut in covgeneribus, få- sco. & ferrugineo variegati. Ale longitudiné scutelli, 2. Cynips Eucharoides: petiolo elongato$ nigra ni tidissima, vore Pedibusque pallide-testaceis, > äntenvis ”filiformibös flavofuscis. |
| Specimina plura excipulo capta in sylvaticis Westrogothize mense Junio; anin Quercu habitans? Mediz magnitudinis, sed elongata et gracilis, statura et facie omnino Eucharidis, sed ale Cyni- pi. Antenn&e fliformes, tenues, longitudine feré corporis, 14-articelat& , articulo primo obconico » secundo brevi nodiformi, reliquis subequalibus lons vioribus lingaribus, 'colore supråa fusco, subtus te- stacéo, subtilissime aålbo-pubescentes. Caput träns sversum, fronte xequali Xneo-nigra, in illesis dense albo-sericeo-piloså, vertice &neo. subtilissime puns ctato , stemmåtibus tribus elevatis. Oculi magni, globosi nigri; mandibule flav&, intus tridentaté. Thorax gibbus niger, supra glaberrimus, latetibus striatus3 scutellum magnum elevatum, posterius på= rum productum , obtusum ; glabrum. Metathorax punctato-scaber. Petiolus elongatus, longitudine 3 thoratis, tenuis, teres, higer nitidus, sub metathora- ce inter toxäs pedum posticorum insertus.. Abdoa men longitudine fere thoracis, övåtum, elevatum; vix compressum;, antice posticeque mödice attenua> tum , nigfum nitidum. Pedes simplices , pällides. testacei , parcius pubescentés, tokis nigris. Ale hyaling, subtilissime ciliate, nertvis ordinariis Cynsa pis distinctis, Aavo-fuscis, nervulo extimo transver= so crassiores Alarum tegula testacea.
19 Obs, Ob ”håbitum ”a 'genuinis Cynipibus non-
"vihil diversum, 'presertim -petiolum abdominis elon- ”gatum, Entomologis nonnullis förte videatur pecu- "liaris generis,;cui tune nomen ” Anacharis” proponéerem.
2. Chalcis melanuris: nigra, tibiis tärsisque töfos 'piteis, alarum 'tegulis, maculisque femo- 'ruim "posticorum, ”basali apicisque albis; abdomine petidlato, scutello sub miutico.
Specimina circa 20, seniel capta ad villam Rod Westrogothiz, mense Julio, :pröpe aqvam vyJlitans. 'Eodein löco, per plures 'postea annös, sollicitissime sed frustra quaesivi,
Magnitado & 'statura omnino Ch. sispedis Lin. (que a Fabricio C. clavipes salutatur), sed prefer ”colorem et 'signaturam femorum Posticorum, ab illa guoque differt tegulis 'albis, 'coxis posticis manifeste ”brevioribus + "et äntennis magis ”clavatis. Caput transyersum, latitudine thoracis, nigrum punctatissi- mum, fronte superiore pro antennarum receptione :oblique bifoveolata, interjacente carina, infra ånten= naröm insertionem nonnihil descendente. Margo oralis Iate et sat profunde emarginatus , in medio nonnihil incrassatuss Mandibule breves , vålide, nigie; palpi flavescentes. Iptra oculos utrinque punctum albidum. Antenn& nigr&, inserte medio frontis, (in linea intra marginem oculorum inferi- orem ducta,) caule longo cylindrico, flagello cauli Plus duplo longiore, (10-articulato,) basi tenuiore, Versus apicem sensim sed manifeste incrassato, Tho- Tax nDiger, immaculatus, copiose rude punttatus, åns tice truntatus, angulis subrectis, scutello apice ob= 'solete et breviter bimucronato, metathorace cancel latim rugoso. Alarum tegula Bie Abdomen sub:
lobosum , elevatum , atrum , nitidissimum , petiolo ill dimidio brkide”, stilen toncolore. Pedes janteriores nigro-fusci, tibus rufescentibus basi ex | | |
30
teriore pallida, tarsis ferrugineis. Pedes postice ni gri, subtiliter punctulati, coxis elongatis clåvatis 3 horum femora maxima, lenticularia, nigra, basi in- feriore lunulague söbapical utringue, albis; margi= ne inferiore evidenter crenulato, et ad basin den= tibus duobus geminis armata, quorum exterior va- lidior albus. Tibie arcuate femoribus applicate, eisque' paulo breviores , nigr&, apice interiore in spinam. lutescentem product& <Tarsi” lutescentes 3 pubescentes. Ai&e fusco-hyaline , nervo costali ; punctoque stigmaticali brevi, nigro-fuscis. — Cot- pus totum , abdomine excepto, pube brevi griseå adspersum, in pedibus subtiliore.
Obs. Non, nisi feminas vidi; nec alia hujus
generis. species mihi obvia, quam hujus esse mas
rem suspicari liceat; etenim e Chalcide sispedi Lin.
et marem et feminam possideo, preter antennarum
& ani formam, simillimass
a. Diplolepis Poatellana: I&ete viridis nitens, puns ctåtissima, ore antennis pedibusque flas
)
vis 3 palpis articulo apicali maximo
lentiformi, luteo; Hab. in Westrogothia & in Uplandia; Parva, magnitudine & statura Dipl. puppårium.
Caåput magnum , thorati fere latius , equale , läge |
viride, subtiliter punctatissimum, pro atitenhis vix impressum, Mandibulze pallide, apice fusce, Pal:
pi lutei, articulo ultimo maximo et forma singulari;
corpusculum enim globosum 1. lentiforme, glabruti ;
referente; sub gula retrahendi. Antenne& crassiuscu- | ie, forma hujus geheris ordinaria, caöle lingari cy- | lindrico, flagellö sub-fusiformi, lute&, immaäculate, | inserte fronti, infra oculos sed longe supra 05: Oculi Hjustuli, obscurii — Thorax läte viridis R |
niiens, subtilitex punctatissimus, lobo collari träns: SYEISON
gi
svetso, antice rotandato. Abdomen brevissimum , deltoideum åno truncato, viride, glaberrimum, ni- tidissimum, thoraci petiolo brevi nigro adnexum. Pedes favissimi, ungulis nigris, coxis virescen- tibus. Ale albo-hyaling, nervo costali ramulogué stigmaticali brevi, fusco-fiavescentibus.
Obs. Palporum singularis structura secundum methodum Habricianain genus proprium indicare vi- detur, sed forma relifuorum corporis partium omni-
ho ut in Diplolepibus.
5. Gonatopus +) ephippiger: glaber, favus, metas thorace scabro nigroa j
In Vestrogothia rarissime mihi obvius. Parvus, vix magnitudine Bethyli kemipteri Pang,
| totus fAavo-luteus, exceptis oculis et metathorace higris. Antenh& lutee vix pubescentes; articulus ” | primus major cylindricus, secundus bevis obconi-
Cus, 3, 4, 5, 6, lineares, 7, 8» 9, Crassiores,
| apicalis acuminatus. Caput quam in reliquis mi- | hus transversum , Ppostice parum emarginatum, glå. | brum, läteum, oculis subovatis nigris, mandibulis
| Hälpisgque pallidis, illis summo apice fuscis. — Collare
| ängustum, subquadratum, antice rotundatum, lu« | teum, glabrum piudum. Thorax subtus et antice | flavo-luteus; sub metathorace ante basin pedum utringue punctum nigrum, Metathorax niger, | scaber, postice declivis, convexus, vix nisi obsole- | tissime cancellatus. Abdomen luteum, glaberrimum, | basi apiceque attenuatum, segmentis quinque, petiolo
MR
D) Gonatopus Klug. Genus a Dom. Latreille in Gen. Crust. &
Ins. Tom, IV pag. 39, déterminatum et descriptum , ibique
+ - Dryinas nominatum; que denominatio vero a Cel, Fabricio jam alio Piezatorsm generi imposita. (Syst. Piez. p. 200.)
K. V. ÅA. Handl, 1818. St. I. 6
82
vix ullo. - Pedes flavi immaculati, forma ut in re- liquis hujus generis, videlicet femoribus ante me- dium incrassatis, versus apicem attenuatis, tarsisque' anticis raptoriuis. Ale pallido hyalinge; nervis sti- gmateque flavissimis, directione omnino ut in reli-
quis bujus generis.
(|
6. Gonatopus melaleucus: niger, capite antice albo. :macuia verticalt trigona nigra; pe- dibus anterioribus -totis, tarsisque posticorum, albis. (3.)
In Vestrogothia captus.
Fere minimus hujus gencris, statura reliquo- rum, femoribus tamen minus cavatiss Antenn&e non longitudine thoracis cum capite, filiformes, ni- gre, articulis (10,) distinctis, brevibus, sub equa- libus; apicis parum crassioribus. Caput magnum, antice niveum, palpis mandibulisque albis; postice et subtus nigrum, inacula verticali magna, subtri- gona, oculisque magnis, nigris. Truncus et abdo- men nigra immaculata, metathorace declivi con- Vvexo, subtliter punctatissimo. - Pedes albi, ante- riores immaculati, posticorum femora et tibie ni- gro-fusca, tarsis albidis apice obscurioribus. = Ale | bhyalinge, nervis stigmateque fuscis, | 7. Gonatopus collaris: niger, antennis pedibusque
testaceis , collare rufescente. ($9.) In Vestrogothia lectus.
Inter minores generis, Antenn&e tenues, te- stacex, immacnlate; articulo basali reliquis majori, secundo brevi, ceteris longitudine subequalibus, apicalibus vero crassioribus. Caput nigrum, glabrum nitidum, nec punctatum nec pubescens , mandibu= lis palpisque fiavesceptibus, Collare capite multo | angustius, subquadratum, antice rotundatum, rufe- scens margine antico infwscato. — Thorax vix latia |
-
i
83
tudine capitis, nigrum, nitidum, metatborace cons colore, punctulato, vix cancellato. Abdomen ni- grum, glabrum, nitidissimum, ano piceo. Pedes forma hujus generis ordinaria, pallide testacei, fe- moribus valde obclavatis , 'posticis apice fuscis. Ale hyalin&e nervis Aavescentibus.
8. Gonatopus flavicornmis: mniger, fronte albo-seri- ocea; ore, antennis pedibusque pal. lide testaceis. (&. 9.) Hab. in plantis et fruticibus, praesertim Pomoa: ne, passim. :
Maximus bujus generis mihi obvius. Femina: Antenn&e capite vix triplo longiores, filiformes, flavo-testacex >; nude, articulo basali reliquis lon« giore, Subtus albo, articulis ceteris longitudine subs 2equalibus, apicis vero paulo crassioribus. Caput cum oculis ipso thoraci latius, nigrum pnitidum, subtilissime punctulatum, antice pube tenui albo- sericea vestitum; 'mandibule pallidoflave, apice saturatiori, palpi elongati albicantes. Collare breve transversum, nigrum, punctulatum, Thorax niger
nitidus, metathorace concolore purctulato, leviter
'cancellato. Abdomen nigrum , nitidum, Pedes pal-
lidi flavo-testacei, immaculati, femoribus posticis sa- turatioribus. Ale hyaline nervis stigmateque flavis. Mas: duplo minor, antennis paulo longiori-
bus, linearibus, manifeste pubescentibus, subcilia-
tis; abdomine breviore, obtusiore; ceterum quoad formam et colores femin&e simillimus, Rarius oc- currit. ;
9. Gonatopus ruficormis: mniger, nitidus mandibulis
pedibusque lutescentibus , antennis Jon; gioribus fusco-rufescentibus, -articulis I et 2 testaceis. ( 2.)
Hab. in Vestrogothia passim.
Ék
L
3
84
G. flavicorni minor, presertim angustior, sed antennis multo longioribus tenuioribus, et vere di stinctus, Antenne longitudine capitis tboracisque, tenues, articulo primo" erassiore tereti, secundoque brevi, flavis; ceteris fusco-rufescentibus nudis, 3 et 4 basali multo longioribus, reliquis sensim decor | scentibus. — Caput nigrum npitidum, equum, oculo armato subtilissime parcius punciulatum , fromme parcius et obsolete sericeo-pubescente, = Palpi et mandibule lutestentes, he basi apiceque dd Collare angustatum npigrum, subtiliter purctulatum. Thorax ' niger. nitidus, metathorate concolore ; convexiore, punctatissimo, tenue pubescente, haud cancellato. Abdomen nigrum nitidum. Pedes rufo- testacei immaculati. Alex hyaline nervis stigmate- que flavescentibus. |
10. Gonatopus frontälis: niger nitidus, fronte man= dibulis pedibusque rufotestaceis, an- tennis longioribus nigris, articulo ba- sali luteo, metathorace retuso. (29)
Valde affinis. G. ruftcorni, sed distinctus vide- tur, cum semper paulo minor, et macula frontis constans, metathorax quogque masis retusus videa- tur. Antenne Jlongiuscule, tenues, pilosule, ni-' gre, non. nisi articulo basali luteo. Mandibule et palpi favescentes. . Frons albo-pilosula, macula magna Jutea intra et supra antennas, ad os usque descendente. .. Caput, thorax et abdomen nigra, nitida.;. .Metatborax -niger'; conferte punctatus, non cancellatus, valde retusus. Pedes lutei immaculati.
Ale nervis lutescentibus,
bnnsn baralis: niger nitidus, mandibulis pedibusque flavo- testaceis, antennis longioribus crassiusculis nigris, ar. ticulis 1 et 2 flavo testaceis. (9.
85
(EHåb. in Smolandia. A Dom. Bogeman mihi i communicatus.
Statura et summa similitudo G. ruficornis , sed paulo major, et distinctus videtur. - Differt preser- fim antennarum flagello fere duplo crassiore quam im G. ruficorni, toto nigro, non rufescente; articu- I dus basalis etiam paulo longior videatur,
Antenn&e corpore breviores, articulo basali cylindrico flavo, crassiusculo; secundo tenui pal- I lido; reliquis nigris immaculatis, breviter:pube- | scentibus, apicem versus sensim crassioribus. Ca- put (HOrsde multo latius, nigrum , subtiliter punctu- | latum, e€allo” parvo supra os, et inter antennas. ronk nigra immaculata, albo-pubescens. Mandi- bulze lutescentes, palpi pallide-Savi. Thorax niger nitidus , punttulatus, metathorace rugosuklo, retuso. I Abdomen nigrum nitidum. Pedes forma ordinaria, pallide-lutescentes , immaculati. Ale nervis testaceis,
2.: Gonatopus brevicornis: niger, capite subtilissime . coriaceo, ore pedibusque rufopiceis; antenmis brevibus crassis nigris, bast rufopiceis; alis stigmatie fusco.. C 2.)
In WVestrogothia captus,
| Medius in hoc genere, distinctus colore ob- | scuro, et antennis quam in reliquis cratsioribus et brevioribus,. Caput thoraci manifeste latius, nigrum, I subtilissime coriaceum , canslicula frontis-tenui lön: | gitudinali, regione oris albo sericea. Mandibule lu- | tescentes basi picee; palpi testacei. Antenne vix ultra dimidium thoracis assurgentes, pigre, basi pice&; articulus primus reliquis longior ob-conicus, | secundus -pPårvus breviter :obconicus, tertius longior cylindricus, reliqui perspieue crassiores, ukimus conoideus , apice acuminatus. Thorax niger niti- dus, metathorace concolore punctatissimo , basi dor-
vt
86
sali cancellata, apide declivo z2equali. Abdomen nigrum glaberrimum. Pedes omnes rufo picei, fe- moribus saturatioribus, tarsis pallidis. Ale fusco- hyaline, nervis pallide fuscescentibus, stigmate ni- d
gro-fusco. | i
13. Spy Ops pedestris: elongatus apterus, nigert ore antennarum basi pedibusque testa- ceis, femorum basi infuscata; ver-. tice depresso, thorate subtereti bis npedo. (9.)
Hab. in Vestrogothia passim rarius.
Longitudine fere G. flavicornis, sed angustior; statura singulari et facie fere Formice, sed anten- ne, pedes &c., omnino hujus generis. — Antenpe non longitudine capitis cum thorace, fusco-testacex, graciles, articulis 1 et 2 crassioribus favescentibus, 3:ti0 longitudine precedentium ”simul sumtis,. gra- cillimo, apicalibus perparum crassioribus... Caput thorace fere duplo latius, nigrum nitidum, slabtomd leve, regione oris flava, mandibulis concoloribus; postice late et sat profunde emarginatum, supra depressum , lateribus cum oculis prominulis elevatis , unde excavatöm videtur; subtus crassiusculum con- vexum, nigrom. Thorax valde angustatus, diffor-- mis, bipartitus; Pars antica (verum collare), oblon- go-subglobosa, posterius valde elevata, subtruncata, nigra nitidissima; pars posterior (thorax proprius) teretiuscula, subdepressa, minus nitida, apice opaca, ' Abdomen capite latius, nigrum, nitidum. - Pede omnes pallide-testacei, femoribus ad basin nigro- fuscis, Ccoxis posticorum concoloribus. Tarsi antici raptorii , omnino ut in reliquis hujus generis. Alarum nullum rudimentum,
i 317
'
Anm. "Dessa ofvanföre beskrifne Gonatopi utgöra utan tvifvel lika så många olika arter, emedan deras skiljemårken åro nog tydlige, och alla åro af ett och samma kön. Om deremot de tvånne följande, hvaraf jag endast sett hannar, höra till några af de hår beskrifoe honorne, eller till egna arter hvars honor åro mig Sbekante. kan jag nu icke afgöra. Det torde dock vara låmpli- gast att beskrifva dem såsom sårskildte, till dess
erfarenheten får lemna dem en såkrare plats.
14. Gonatopus fuscicormis: mniger, ore pedibusque testaceis, femoribus basi piceis; an- tennis nigris pubeecentibus; alarum nervis stigmatequefuscis. (8).
Hab. in Vestrogothia, minus infrequens. Magnitudo EKvanie minute. Antenna capite cum thorace evidenter longiores, |nigre, lineares, valde pubescentes; articulus basalis brevis crassi- usculus, basi interdum picea; secundus parvus bre. viter obconicus; tertius articulo basali fere duplo
"longior, cylindricus, reliqui tertio statura et fere
longitudine 2quales, apicalis attenuatus. Caput
nigrum nitidum , palpis mandibulisque favis. Col- lare breve, antice rotundatum, nigrum nitidum.
Thorax niger Nitidus, re ÄNborsa concolore pun-
ctatissimo, declivi convexo, mon cancellfato. Pedes'
obscure testacei, femoribus basi piceis, coxis con- coloribus. Ale hyaline, nervis stigmateque fuscis, obscuris.
15. Ebdlätöpus pubicornis : niger, ore pedibusque rufopiceis , fömotiBbs. bal: febscakt oribus:, antennis nigris pubescenti- bus, articulis brevioribus, alarum
s nervis stigmateque fuscis. (&.)
Hab. in Vestrogothia.
CK SN
88
Affinis så fuscicorm, sed duplo minor, ore pedibusque multo obscurioribus, et antennarum ara ticulis multo. brevioribus, de omnino MA, Antenne&e vix longuudine capitis cum thorace, nis
Man ; al
gre, valde pubescente 5, articulo primo cylindrico,
brevi, reliquis tamen non breviore, secundus bres vior obconicus; tertius fere brevior basali, oblons gus; xeliqui teruo similes, apicalis acuminatus. Caput cum, ,oculis ,;thorace latius, nigrum , subti- Jissime coriaceum , mandibulis palpisque: piceis, Coilare breve transversum, antice rotundatum ni- grum, 'Phorax niger nitidus, metatborace puncta=- tissimo , convexo, declivi, obsolete subcancellato. Pedes picei, tibiis tarsisque dilutieribus femoribus
obscuris , bact nigricantibus. Ale nervis stigmäteque
nigro- DS
26. Ceroplatus. testaceus: corpere pedibusque testa- Ceis, antennis tarsisque obscurioribus., alis sordide lutescentibus, costa intra medium et .apicem in fuseata.
Hab. in Vestrogotbia rarissime; specimina duo.
capta in fenesvris domicili amoeni Sparresater
Donmini Sehönpberr, Ahrne Merulio destrueut:. inbabitans 7
» Specimen nostrum masculum. Ceroplate tipu=
fordi minor, presertim multo apgustior. — Antenna
lanceolate, omnino compresse, longitudine fere tho-
raCis cum capite, fusco-testace&, fronti superiori
, intra oculos inserte; constant articulis 15 (Cexcepto
processu articuliformi frontis ad antennarum basin); articulus 1:0 parvus cyathiformis, 2:0 major, lu- natus, reliqui transversi. sublunati, medio baseos subsinu2to, angulis in ferioribus rotundatis, superio= ribus acuminatis; articulus ultimus semi-ovatus. Caput parvum deflexum suborbiculare, testaceum ,
, 29 subiilissime fusco-pubescens, oculis magnis obscu- ris, capitis partem anticam fere totam occupanli- bus, relicto fronte angustissima immersa, testacea, Os pailide lutescens, ”palpis oblongis eoncoloribus. Stemmata 3 pellucido nitidula, in macula nigra ver- ticis locata, non in triangulum, sed in linea sub- recta |], parum arcuata. Thorax gibbosus testaceo- lutescens, albido.sericeus, margivibus fusco-ciliatis, in dorso lineolis longitudinalibus 4 fuscis, obsole- tis, interioribus antice divergenubus; et in utroque Jatere "sub alis macule zz 1 3 fusco- brunnee&e, Scutellum semi.circulare pallide testaceum. Abdo- men ihoraci plus triplo longius, lineare, subcylin- dricom, tesiaceum fusco-pubescens; in summa basi utringue punctum fuscum punctisgue obscuris 3 1. 4 obsoletioribus ad latera ventris notatum, anogue pallido, breviter biunguiculaio. Pedes gracillimi testacei, parum pubescentes, tibiis striatis omnibus
| apice unispinosis, tarsis fuscis. = Coxe posteriores
|
magn&e, pallide; puncto in medio fusco. Ale ab- domine multo breviores, sordide-lutescentes, nervis ordinariis fuscis; pone medium costze vitta margi.
| nalis fusca, parum determinata, versus apicem non nihil descendens, apicem ale non attingens. Margo | : a ale interior obsolete et inzequaliter infuscatus vi-
detur. Halteres pallidi, capitulo fuseo, Femina hujus speciei olim a Dom. Schönherr Holmie capta. Mari magnitudine, statura et colore
simillima , modo. abdomen crassius, sublanceolatum,
depressum, fusco-testaceum, immaculatum. = Anus valvulis duabus brevibus; inferiore latiori, obtusa;3 superiori angusta, acuminata, in medio subgibbosa.
90
BESKRIFNING Öfver Slågtet Pedicellaria; af Se UN SESSON
D. små maskkråk som utgöra slågtet Pedicellaria, åro först upptåckta af den skärpsynte OTTO FrREDR, Mörrzer. Denne Naturforskare kånde redan tre arter deraf, hvilka han införde i sin prodromurs, samt derefier beskref och afteknade i Zoologia Da- nica ( Fasc. I. p. 16. Tab. XVI).
Hos ingen af de sednare Författare, som jag har till hands, finner jag någon art anteknad utom de MärLLerska, och hvad de anföra om dessa, sy- as de MäLrLER. Ingen endå art af detta slågte år, mig vetterligt , hittills anmårkt som Svensk. Jag tror mig derföre göra våra Faunas vånner ett nöje, då jag nu kan anmåla fyra arter deraf såsom hörande till Fauna Svecita. Af dessa arter år den ena, som jag vill kala Pedicellaria dentata, otvifvelak-
tigt ny: de andre tre åro förmodeligen de samma som MäLLERS, fastån resultaterna åf mina observa- |
tioner icke alltid inståmma med denne berömde Forskares. Jag har derföre åfven beskrifvit och låtit aftekna dessa sistnåmde arter, och Jag hoppas, att
91
den, som jemför Naturen med både de MärLrerska och mina beskrifningar, icke skall finna de sed- nare öfverflödiga. Jag får nåmna, att mina bes skrifningar åro gjorde efter observationer genom enkelt microscop med spegel Figurerna åro rita. de, dels i naturlig storlek, dels efter nåmnde mi= croscop af Medicine Licentiaten Herr Å. RETtzrus.
Lå
Pedicellaria, som jag på svenska ville kalla Stjelkdjur, hör till de ofullkomligare djuriska orga- nismer, hvilka ånnu stå nåra grånsen af vextriket. Som Djur har Stjrlkdjuret armar att fånga sitt rof, en mun att uppsluka det, och en mage, att dige- rera det. Som Djur har det åfven en frivillig rö- relse: men denna år likvål blott partiel; ty liksom vextens, år dess fot för alltid bunden vid den punct, der håndelsen först fåstade den. = Stjelkdju- ret hör derföre till de lånkar i Djurkedjan, hvilka icke fullkomligt hunnit lösslita sig ut vextnaturens band, och framstå som fria och sjelfståndiga djur. Dess hufvud år djurets, dess fot vextens. Dess rö- relser inskränka sig derföre inom en obetydelig krets, och dess jagtpark utgöres af den cirkelrun- den, hvaraf foten bildar centren, och armarnes åndar beskrifva peripherien.
För att gifva Låsaren en riktig förestållning om Stjelkdjuret, får jag be honom efterse figurerna på Tab, III. Den nedersta, smalaste delen af Djuret år dess fot (pedicellus) med hvilken det år fastvuxet vid en fråmmande kropp, hvarifrån det ej utan våld kan 0 Denna fot år smal, trind, ogenomsigtig , oftast böjlig, någon gång kalkartad och skör, Här mårkes intet teken till djuriskt lif, "Foten omgifves merendels af en tunn pellucid hinna (epidermis) (Fig. 6. ec) som blir mera
SE
02
synlig, sedan Djuret legat en Aiten stund i fårskt vatten. Fotens öfversta ånda har oftast en knapp, som inskjuter sig i en membranös säck, (by hvil- ken år tjockare ån foten, och hos de. Hecta arter cylindrisk. Denna me Wbksnösa såck år pellucid, och försedd med lånrgsgående ganska fina fibrer. Märrer kallar denna del af djuret dess hals (cols lum). Men hos ett Djur, som naturen försett med
så utbildade anfallsvapen för att fånga rof —
hvilket vi strax gå att visa — kan man vål knappt annat ån föreställa sig ett betydligt organ, i hvil- ket det fångade fe nedsvåljes och der digereras. Den pellucida fibrösa membranpen, (som utanull åf- ven är omgifven och skyddad af en annan mem- bran) synes mig otvifvelakugt vara ett sådant or- gan. Uppåt drager den sig något tillsammans , och försvinner mellan de tre kablar, som "utgöra 'ar- marnas basis, och svalgets omkrets. Denna såck- formiga membran måste derföre vara på eo gång matstrupe och mage, och der den slutar sig G dead ces) förtäta den troligen functionen ån af svala och ån af anus. - Denna del at Djuret kallar jag derföre abdomen , och jag får tillika anmärka, att den finnes ganska tydlig hos alla arter, fastån MurLrenr nekat den hos Pedicellaria olobifera. Efter magen följer det så kallade hufvudet (Fig. 8. a), som år den tjockaste del af Djuret. Detta består af tre: ") armar, som innesluta munnen, Rotåndan af
”armarna år hos alla arter knölig och tjock (Ad)
Dessa knölar articulera sins emellan, och omgifva svalget. Muärrer kallar dem flikar (lobi). Från dem uppskjuta armarna i olika form hos ' olika ar- ter (a). Men hos alla (kunna de, genom rotkné-
+Y' Jag har äfven sett individer med 4 och 2, men mycket sällan,
93
Jårnes articulerande, öppna och tillsluta sig efter djurets behag, Hos alla åro de kalkartade och sköra. | Då man löstagit ett Djur från den fråmmande kropp , hvarpå det suttit, har det:imerendels armarna tillslutna (Fig-2); men sedan det legat något litet i färskt vatten, dör det; alla muscler återtaga då jemvigt sedan viljan icke mera "verkar. på adducto- rerna. Djuret utstråcker derföre armarne rått fram, och i denna stållning förblifva de. Af samma or- sak tyckes vatinet, hvari Djuret ligger, nu få fritt inlopp genom det lilla svalget; ty magen blir mera uppsvåld och ram; åfveni hos'Pedic. evata som 4 lefvande tillstånd har den slingrig (Fig. 8k | Armarne, som man kanske lika så vål kunde kalla åékar, åro mera fullkomligt utbildade, ån man hos ett så ofullkomligt djur skulle förmoda. För att visa detta vill jag vålja Pedicellaria dena tata (Fig, 1—4). ; Jag har förut nåmnt, att armarne vid rotån= dan 10 tjocka och knöliga. ”Sådane synas de ut- våndigt. Invåndigt åro de concava och man fie- ner, att dessa synbara knölar åro tunna, trekantiga utbredningar af armarnes rot. -I nedre hörnet åro de tandade med tre tånder (Fig. 4: d), och långs åt den inre concava sidan går en. upphöjd smal erista (Fig. 4..£). Denna bildar således tvenne caviteter, bvilka åro fylda med ett köttlikt åmne, som synes fibråst, då det macereras i vatten. ” Detta åmne år djurets .muscler, hvarmed det hopdrager armarna m. m. Från nåmnde rotutbredning upp- skjuta armarne i början smala +), derefter mera
+) Här äro de. derföre skiljda från hvarandra, äfven då ändarna
" äro hoplagda (Fig. 2): Det. är möjligt, att Djuret äger ett retractilt sugrör, för att komma åt det rof, som fasthålles mel- lan armändarna, Mg
94
utbredda , lancettformiga , innantill concava, utantill eonvexa och med långsgående ryog. Från midten, der de åro bredast, till åndan, åro de 1 kanten tandade, och dessa tånder inpassa noga mellan tänderna i de andra armar, då Djuret slutar dem (Fig. 2) Armarne hafva således sitt scelett och sin muskelbyggnad. |
| Jag bar åfven håmnot, att bufvud och armar äro kalkartade och skåra. Man bör likvål icke förestålla sig en oorganisk kalkmassa. Tvårtom råder hår den regulieraste organisation, Med sin sköna cellulésa structur likna de (öfver spegeln) ett slipadt crystallglas, hvari oråkneliga små punct- formiga oceller ligga i rader strödda öfver allt, undahtagande i brådden , som år jemnbred, slåt och klar. | ; DDet år en af Physiologerna antagen och på erfarenheten grundad sats, att Naturen vid uiveck- lingen af de djuriska kropparna går ut ifrån en och samma grundform, 'följer samma” våg; men liter en del organismer för alltid stadna vid en ut-: bildningsgrad, som hos andra blott år en hastig Ofvergång 2), fö
| År denna sats allmånt gållande, att vi hos /ett follkomligare. Djur finna det som Öfvergångs-/ | period, hvilket vi hos ett ofullkomligare finna per- manent; och om det fullkomligaste Djur, under sin successiva utveckling genomvandrar alla fors mer af de lågre djurklasserna ; så följer håraf, att vi åfven hos det fullkomligaste Djur — menniskan —
——" RE
+) Es giebt keinem guten Physiologen , den nicht die Bemerkung frappirt hätte, dass die urspröngliche form aller Organismen eine und dieselbe ist, und dass aus dieser einen Form sich alle, | die niedrigsten. wie die höchsten so entwickeln, dass diese die | permanenten Formen der erstern nur als voröbergehende Peri- | oden durchlaufen. ' Meckel Beyträge zur vergleichenden Ana- | tomie, 2 B, I Abrih, p. 3: |
95
"skola finna en period, i hvilken dess form har nå- gon likhet med Stjel kdjurets. Det år klart, att: denna period bör sökas inom de första veckorna af fostrets tillvarelse,
I denna första utvecklingsperiod visar sig menskliga foswet, som en liten aflång klump med
hufvudåndan: tjock och rundaktig, och den mots
satta åndan tunnt tillspetsad; Intet spår gifves ännu till ögon, öron eller andra öppningar; intet teken till extremiteter, Åfven brist på all inre Benbyggnad såtter menskliga fostret ånnu bland Ammalia non vertebrata. — Till 10:de 12:te veckan äro mun- och näshålor förenade och utgöra en enda cavitet. Åfven bröst- och buk- caviteterna åro i bör- jan förenade. ”Tarm-canalen år ej långre, ån krop-
pen, Magen år blott en obetydlig utvidgning.
Undre åndan af tarm-canalen år till 16:de veckan tillsluten, På det stora hufvudet, som icke genom
| | | |
| någon hals år skild från kroppen, åro kåkarne +), tidigare ån alla öfriga ben, i i hög grad utvecklade +).
Man finner således i dana första utvecklings- period en långt större Öfverensståmmelse, mellan
|. menniskofostret och de lågsta djurformer , hvartill
äfven Stjelkdjuret hör; ån mellan fostret och den
| fullkomligt utbildade menniskan.
Ånnu en physiologisk anmårkning må til.
| låtas mig vid Stjelkdjuret: Det torde förefalla
besynnerligt, att finna så. fullkomligt utbildade;
I och så skönt organiserade rofvapen hos ett Djur,
+) Jag har nämnt, att hvad jag kallat armar hos Stjelkdjuret; lika så väl kunde kallas käkar. Troligen vore också den be- nämningen i sig sjelt riktigast. Jag har likväl bibehållit den- na för analogien skull med de andra polypartade djuren,
”") Meckel Beyträge zur Vergleich. Anat. 1. B. 1, Abth Oo f. — D:;o a B. 1. Abth. DNS ER
96
bvars kropp blott år en tunn membranås såck, ock hvars fot ånnu tyckes stå qvar inom Floras gebiet.
Detta phenomen år SkrTR vä och lemnat oss ånnu ett bidrag till den sats, att Naturen vid - bildandet af djurformerna, icke lor iakttager en viss analogie, utan åfven utvecklar sig i sammå direction, nemligen från den åndan af djurkroppen; der hufvudet finnes till motsatta åndan: Att detta intråffar hos Stjelkdjuret , år klart af det föregående. Jag skall åfven framdraga några få bevis för den: na sats af de andre Djurklasserna:
Hos menskliga fetus utbildas först hufvudet, i förhållande till öfriga kroppen. Då extremiteterna visa sig, framkomma de öfre, som sitta bufvudet nårmast, förr ån de nedre; Hos Skäålkunden finnas vål både fråmre och bakre extremiteter, men de fråmre åro långt mera utbildade, och hafva 5 tär, som åro försedde med naglar. = De bakre åro nå: stan hopvexta med svansen. Hos Höalen, som bland Mammalia står på en ån lågre utvecklingse grad, åro de fråmre extremiteter fenlika, och dess Agera SE (tårna) gömda inom den allmänna be: tåckningen ; således "åndå långt mera utbildade ån de bakre, hvilka endast visa sig som en Korizoh= tal klufven fiskstjert. - Hos de fullkomligare ams phibier (t.ex. Rana, Lacerta &c.) finnas både fråmre och bakre extremiteter. Hos Sirenen, som står på en lågre grad, utvickla sig aldrig mer ån de två fråmre. > Hos de öfriga af samma klass (ormara na) försvinna åfven dessa fråmre.
De flesta Fiskar åro försedde med fenor, som | tyda spåren efter båda slags extremiteterna. ' Hos Apodes försvinna de bakre, och endast de fråmre | ålerstå.
Detta
; 9 Detta åmne får jag kanske ullfålle att når
mare utveckla en annan gång, Nu åter till Stijelk- djuren.
De finnas i större eller mindre mångd sittande
mellan taggarne på alla de Sjöborrar (Echini) som
finnas i hafvet vid Standindviens kuster. Således bebo de'så vål Ishafvets våg vid Finnmarken och Nordlandet , som Öresunds vid kusterne af Skåne.
rt, Peditellaria (globifera Möl.) brachiis ovatis, apice aculeo introrsum fAexo terminatis; abdo- mine subgloboso; pedicellolongo. (Fig.10—12.) Pedicellaria globifera, Möll. Zool. Dan. I p. 16.
FaR; CV TI RI0: Ir Descriptio: Animalculum hocce forem corollå tripetalå, germine infero bene refert; scil. Brachia torollam, abdomén getmen et pedi- celus pedunculum tepr&sentant. Brackia tria, rärius duo, ovatå extu$ convexa, intus cCon- cava costå in smedio elevatå. Heec, costa ultra membranam foliaceam , coloratam, ova tam, qua extus tegitur, adscendit et in acu- leum, introfsum flexum , terminatur. Abdos men subglobosum, parvun, membranaceum, pellucidurn, Peditcellus plerumque tenuis et lon- gissimus, extremitate inferiori cylindraceo-in= crassåta, superiore cåpitata, (Hoc capitulum per membranarm abdominis perspicitur). Color vatius pro väria sede, jam olivaceus, jam albidus , jam roséus apice et margine brachi-
orum purpureis, Habitat inter spinas Echmi Drobachiensis et Swaårtzsii ”'Y.
+) Vide Collectanéa Zool, Scand. Niisson. Ec in. Drobachiensis ulterius describendus est,
Kd, Hänahkoisig: Si I
Lund 1817. Pp. 7:
Vi
98
2. Pedicellaria Covata) brachiis ovatis muticis, ab- domine cylindrico, brevioribus; pedicello brevi. (Fig. 7—8.)
Pedicellaria triphylla Mäll. Zool. D. Tab. XVI f.6—8. Obs. Pedicellaria lobis quadratis (Fig. 9) quam lc. p. 16. descripsisse videtur Möällerös, ad hanc speciem vix pertinet.
Descr.: Brachia tria, ovata, obtusiuscula, mus tica, extus Convexa, intus concava margine ”leviter crenata. Abdomen cylindricum, 1 te- res, flexuosum, longissimum (brachiis triplo longius) longitudinaliter subtilissime striatum , pellucidum; superne parum coarctatum , mem- brana cingente dilatatå. = Pedicelius brachiis longior, abdomine brevior, tenuis, opacus gy fra- gilis, membranula cinctus, superne capiiatus.
Habitat inter spinas Echim Drobachiensis
et Smwart2zu; presertim vero in membrana, os horum cingente, Copiosissime insidet.
3. Pedicellaria (aristata) brachiis linearibus, abdo< mine cylindrico longioribus, Pedicellaria tridens Möll. Zool. Dan, Fasc. I. p. 16. Tab, XVL Fig. 10—15. ; Desecr.: Brachia tria, rarius quatuor, aristifor= mia; attentius tamen observata linearia, €Xx- tus teretia, intus subcanaliculata marginibus I. integris I. pone apicem leviter crenulatis. Brachiorum bases nodose, nodi subtriangula= res, extus convexi, intus concavi, lineå, in medio , longitudinali elevatå. Abdomen cy- lindricum, superne parum coarctatum, mem- branaceum subtilissime striatum, membranula | cinctum brachis brevius. Pedicellus, longi: tudine brachiorum, linearis, opacus extremie tatibus incrassatis, membranula vestitus.
Fen
9
Color : Pedicelli fere albidus, abdominis roseus, capitis 1. olivaceus, 1; roseus. Hab. inter spinas Echini Swartz et Sphere. 4. Pedicellaria (dentata) brachiis petiolato-lanceola- tis, dentatis; abdomine cylindrico sobegqualibus. Descr. Brachia tria, rarius quatuor, lance- olata extus convexa, intus concava, margini- bus a medio ad apicem dentatis; basi nodosa; nodi subtriangulares, extus convexi, intus cons cavi, linea longitudinali elevata. Abdomen, longitudine fere brachiorum, cylindricum, membranaceum, longitudinaliter subtilissime ' striatum , membranulå, cinctum, = Pedicellus longitudine fere abdominis, tenuis, linearis, fragilis, albus extremitatibus incrassatis, Hab. in Echino saxatili sat frequens.
Ice
UPPSTÅLLNING
af de i Sverige funne Vårtsvampar
(Scleromyci); af
ELIAS FRIES.
(Fortsättning. ")
O. OztEcCTAZ. Hylshusen insånkte, betåckte af veden, barken eller vexternes öfverhud.
211. SPHZERIA fimeti, crustacea fimicola, spherulis suboblongis immersis nigris, collis prominenti- bus subobliquis.
Spb. fimeti. Pers, syn. p. 64. Albert. et Schwein, 33: | Vexer på gödsel i skogsmark, icke sällsynt. | Genom skorpan och de insånkte hylshusen år den lått skild från Sph. albicans y. och Sph. ster= coraria Sow. Man har af denna tvenne artförån- dringar, den ena med svart skorpa , hvilken hos oss år allmånnast och tråffas på spillning efter kor; den andra med blågrå ENE finnes på håstgådsel mera sållsynt.
212. SPHAERIA livida, entozyla, spherulis subob- longis immersis nigris, collis subprominulis , materia cinereo-livida cinctis. p
—]
2) $e K. V.sAcad, Handl. 13817, St. IL p. 245.
LOL
Sph, livida. Pers. syn. p. 20,
Sällsynt, uti gammal ved.
Skorpan bildas liksom hos samslågtingarne af det utbrytande fråslemmet, hvarföre den hos den- na art icke år svart, emedan fröslemmet år blekt (cxesio-albida, cinerascens). Öppningarnes halsar genomborrade, korta, knappt utstående.
213. SPHAERTA maura, entoxyla, spherulis globosis immersis nigris, capitibus hemisphericis inequa- libus crustaceis.
Vexer uti gammal ved, sållsynt.
Liknar en svart skroflig skorpa; men inuti Ve= den sitta hylshus måst lika Spå, eutype, Halsen knappt mårkbar; men dess spets år mycket utvids: gad, halfrund, ojemn, Hylshusen sammanfyta icke,
214. SPHAERIA astroidea, entoxyla, spherulis cons fertis globosis nigris, capitibus stellatis macule indeterminate awre insidentibus:
Vexer på nedfallne qvistar, sållsynt.
Skorpan ganska tunn, alldeles svart, obegrån- sad , ej fullkomligen slåt. Hylshusen merendels smårre ån hos följande art, men sitta tåtare till- sammans. Halsarne mycket korta med utstående spetsar hvilka åro oregelbundet kantade, ofta stjern- lika. Den bör icke förblandas med Actidium; ty sjelfva öppningen år rund.
215. SPHERIA eutypa, entoxyla, spherulis sparsis globosis nigtis, capitibus depressis in macula de- terminata nigricante prominulis. Liljebl. Sv. El ed.: 33 Lichen eutypus. Ach. Lichenogr. Prod. p. 14.
Sph. operculata. Pers. syn. p. 80. Ie. Sowerb. t. 217. Icke sällsynt på vissnade grenar af Asp, Ask
0. 5. V.
102
Den skorplika flåcken år långsefter utdragen, i kanterne begrånsad, fullkomligen slåt och ljus-
utdragne och ganska korta, allt efter som de åro djupt insånkta i veden, 'Spetsarne utstående i den svarta Aåcken, blifva snart skällike.
216. SPHERIA hiascens, entoxyla, spherulis diffor- mibus”atris, ligno superne nigricante immersis, capitibus superficialibus tuberculatis delabentibus. 'Vexer 1 hård bokved.
Under sjelfva ytan, som, då den icke år be. klådd af ett parasitiskt brunt ludd, år slåt, år ve-
den svart, hvarifrån åfven ofta utgå svarta rån-
der, som -genomtrånga den inre hårdare veden. Hylshusen olikformige. Halsarne ganska korta, knappt mårkbara, men” deras utstående spets år stor, svart, (liksom sammansatt af lera små knölar ,) hvilken slutligen affaller och qvarlemnar gropar i veden.
217. SPHAEBIA crypta, entoxyla, sphaerulis globo-
svart. Hylshusen hopfalla icke. Halsarne variera
sis immersis sparsis nigris, ostiolo prominulo, col-
lo maculaque nullis, Funnen i ved af: Pyrus malus.
Hylshusen tåmmeligen stora, klotrunda, mycs ket olest våxande uti veden, utan att förenas af nå-
gon skorplik flåck. Öppningen punktformig i sjelf- il
va vedens yta. |
Arten distinct, men bör nårmare undersökas.
218. SPHAERIA strobilina, conigena, spherulis gre- garius erumpentibus difformibus nigris nitidis astomis.
Sph.” strobilina. — Holl, et Schmidi Deutschb,
Schwaämme. j
Vexer på nedfallna grankottar, sållsynt.
Från Dothidea pithya B. år den lått skild ge-
| | |
103 nom de utbrytande inuti tomma hylshusen; mera nårmar den sig till Hysterium comnigenum, hvilken den ock till vexesått och utseende fullkomligen lik- nar. Vanligen sitta 2 eller 3 hylshus tillbopa och utbryta i en smal spricka, blifva sedan nåstan bara, till formen ganska oregelbundne, slåta, glatta, glånsande svarta. Tydlig öppning har jag icke sett; troligen år den enkel. | EN 210. SPHAERIA mamillona, spherulis sparsis hemi- sphericis prominentibus nigris, epidermide conco- lori tectis, ostiolo papilleformi, |
Vexer på mindre qvistar af Cornus, Evony- Mus 0.5. V.
Hylshusen skulle man lått anse för superfici- ella och bara, emedan de åro mycket utstående och den betåckande barkens öfverhud öfver hvarje år slåt och svart. Formen halfrund, nedtryckt med slåt dunkel yta. Öppningen, vårtlik, central. Egentligen vexer den spridd, men icke sällan sam-= manfyta 2—3 hylshus.
1220. SPHAERIA Xylostei, corticola,spherulis globo- sis innatis atris in 'crusta late effusa indetermi- nata atra prominulis, ostiolo pertuso.
S. Sylosteiv Pers. syn. pc B4.
Mycket allmån på stammen och qvistarne af "Lonicera Xylostewmn.
Skorpan vidt utbredd, olikformig, tunn, dun- kel, svart. Hylshusen åro vål alldeles beklådde af barken, likvål, med densamma mycket utstående och utan halsar. . Öppningen liknar en fin por, år måst bar. Ofta sammanflyta fara, då den hknar Spheria uda P,
221. SPHARIA rhodostoma, subeorticalis, spherulis globoso-depressis aggregatis, in erusta nigra ins natis, ostiolo denudato roseo.
124 | Sph. rhodostoma, Albert. et Schwein. p...43s 43
Finnes om våren på vissnade qvistar af Rhax mus Frangula.
Skorpan uti den inre barken år dunkel, 'svart och merendels begrånsad. Hylsbysen tåmmeligen stora, måst runda, efter omkretsen. något strimmi- ga, svarta. Papillen år conisk, svart, vidhångan- de barkens öfverhud, hvaraf då den afdrages, den - rödletta öppningen blir bar,
222. SPHAERTA pupula, subeorticalis selitaria, sphee- rujis orbiculatis depressis glabris nigris, disco ime presso plano albo, papilla sublutescente.
Vexer på den inre barken af nedfallne qvistar af Åcer pseudoplatanus; funnen i mångd vid Lund. > Hylshusen fullkomligen kretsrunda, lHikformi- ge, efter omkretsen fint strimmige, glatta, dunkelt svårta; vidbånga ej öfverhuden, som genomstickes af den centrala gulaktiga papillen, Disken, som blottas då öfverhuden afdrages, år nedtryckt, platt, af olika finare bildning och till fårgen hvit. Till form och vexesått kommer Sph. subsecre- ta Sowerb. t. 373. f. 8& nåra denna, men år såkers ligen skild,
223. SPHARIA Tilie, subcorticalis sparsa, sphae- rulis globosis immersis glabris Digtis, collo eruma pente inzequali nigro.
Sph. Tilie. Pers. syn. p. 84. db. et Schuwein,
” 42. . Vexer allmånt under barken af Lind.
År liksom föregående utan all skorpa och full- komligen glatt. Hylshusen klotrunda , slåta , in- sånkte uti den inre fibrösa barken, sållan hopfal- lande, dunkelt svarta. Fröslemmet utbryter mer- endels i form af ett klånge, hvarföre den åfven
105
fördes till slågtet Namaspora af REBENTISCH; ibland bildas deraf ett svart skrynkligt bihang, som PERSO0ON beskrifver I. c. under B- Sph, constricta.
224. SPHAERIA Janata, subcorticalis sparsa , sphe- rulis globosis strigosis olivaceo-nigris, collo eruim- penti disciformi inequali nigro.
Vexer under barken af Rhamnus Frongula, sållsynt,
En ganska besynnerlig art, hylshusen meren- dels spridde, tråffas mer och mindre ludne, mörkt gröngula; hopfallande har jag icke sett dem. Dis- ken utbrytande, ojämn , oregelbunden , dunkel, svart, Med Sph. circumscissa P, och &Sph. sclausa Schum., hvilkas plats år emellan denna uch före- gående, år den mindre beslågtad ån med följande.
225, SPHARIA hirta, subcorticalis incusa, spheru- lis irregularibus depressis subuliter villosis ni- gricantibus, ostiolo erumpente,
Vexer uti barken af vissnade qvistar på Sam- bucus racemosa, Funnen vid Lund, ymnigt.
Hylshusen vidhånga barkens öfverhud (af hvil- ka åfven perithecia synas bildade), åro olikformi- ge, måst runda, något nedtryckte, betåckte med ett fint brunsvart ludd, som under bevåpnadt öga lått upptåckes. Öppningen genombryter punktlikt öfver. huden, år deruti alldeles invext, så att då den afs
drages, blifver den qvarsittande delen af hbylshy- sen skål-lik.
226. SPHERIA personata, subcorticalis gregaria, — spheerulis .globosis rufofuscis, collabescendo basi | umbilicatis , collo erumpenti elliptico inequali |-.Rigro.
| Höstetiden wvexer den under björknåfver, ej sållsynt,
106
Sjelfva perithecium synes bildadt af barken; med hvilken den i textur och fårg åfverensståm. mer... Det liknar ock nåstan alldeles conceptacu= lum hos Spheria clandestina; men sitter tåtare till. sammans, och inre daningen år så olik, att de ej synas beslågtade, ty Sph. personata år enkel och in- uti måst tomm, fuktig uppsvåld, torkad något hop- fallande och deraf inunder liksom naflad. d
Denna series af nya och vål skilda arter sy- nes undgått författarne i Mycologien, emedan de vexa dolda under barken. -
227. SPHERIA ditopa, subcorticalis, spherulis spar- sis globosis liberis, mox collapsis, nigricantibus, collo convexo nigro nitido in disco heterogenee pallido exserto.
Vexer på qvistar af Al.
Ganska egen, nåra Spherte circinate. Hyls- husens daning, hvilka snart hopfalla, år densamma som hos Spå. guaotersata; disken liknar Sph. am biens, men år smindre; och den utstående svarta olånsande runda öppningen år lik den, som finnas hos de flåste af Obvallare, Den år dock vål ut- mårkt af de alldeles fria och ensamma: hylshusen, hvarföre ock endast en öppning finnes i hvarje disk,
228. SPHARIA foccosa, subcorticalis gregaria, sphe- rulis globosis levibus, collapsis concavis, astomis nigris, tomento effuso arachnoideo purpurascenti Cinctis.
Vexer under barkens öfverhud på vissnade qvistar af Hyll, sällsynt. - Höstetiden.
Hylshusen slåta, dunkelt svarta, tunnskalige, hvarföre de från klotrunda snart bårdt hopftlla och blifva skållika; egente ligen åro de glatta , men om- gifvas af ett fint, något utbredt, hopvåfdt ludd, som merendels år blekt pur purfårgadt, |
107
220. SPHAERIA petula, subcorticalis, spharulis sub- « "seriatis minutis tectis rugulosis glabris atris, ca- > pitibus superficialibus minimis punctiformibus. Vexer med förra, mycket sållsynt,
(> Hylshusen vexa merendels i råta linier, åre mycket mindre ån föregående arts, något nedtryck+ te utan att vara hopfallande, alldeles glatta, tvårs- öfver fint fårade, men icke inneslutne i öfverhu- den. Öppningarne utan halsar, sitta på barkens öf- re sida, utan att genombryta den, åro ganska små, punkilika , svarta,
230. SPHARIA' Juglandis, gregaria, spherulis inna» tis globoso- depressis opacis atris, intus griseis, astomis, dein epidermide lacerata erumpentibus.
Vexer på smårre qvistar af Juglans , hvilka vissnat af kölden.
Synes komma Neemaspore P. och några an- dra excentriske arter nåra t. e. Sph, atrovirens och år desto såkrare skild från de tvenne följande hyls- husen , sitta tått tillhopa, åro små, runda, något plattade, utbrytande och utstående, utan hals, och tydlig öppning. Fårgen dunkel, svart, inuti gråaktig. 231. SPHAERIA sarmentorum, spheerulis sparsis he-
misphericis prominentibus levibus nitidulis ni. gris, intus nigricantibus, ostiolo papilleformi, dein pertuso laceratoque,
Vexer på Menispermum canadense, i Lunds Bo- taniska trådgård.
Hylshusen åro visserligen tåckte, ehuru de, utan att genombryta åfverhuden åro mycket utstå- ende, Då öfverhuden afdrages, vidbånga de den till hålften, Till formen åro de hbalfrunda , måst tomma, utan att hopfalla, svarta, dunkla; men den utstående delen år glånsande, stundom med en värt-
lik öppning, men äfven Enkel och slutligen ojämn af det sönderbristande skalet.
108
232. SPEZRIA sepincola, gregaria, spherolis tectis globosis opacis nigris subrugosis, intus albis, ostios lo minuto demum pertusis. Fries Obs. 1. p. 181.
Vexer på vissnade qvistar af Rose.
År större ån Sph. Juglandis och utbryter icke genom Öfverhuden. Hylshusen tillhopasittande, klot= runda, något olikformige, utstående, finskrynklige, svarta, tråffas ofta tomma, utan att hopfalla eller med en hvit kärna fyllde och en svart punkt i centren. Öppningen fin punktformig, merendels otydlig.
Sph, Pisi Somwerb. kommer denna nåra.
233. SPHARIA epidermidis, subeorticalis gregaria, spharulis tectis minimis subglobosis , dein collabe- scendo planis dilatatis rugulosis astomis atris.
Denna lilla art finnes på spåda grenar af små- buskar, i Lunds Botaniska trådgård. i
Liknar Verrucoria punctiforanis, men år min- dre, utan skorpa och vexer inuti sjelfva barkens öf- verbud 3 från Sph. herbarum åter skiljer den sig bä de genom vexesåttet och den plattade formen hos de utvexte hylshusen, som åro svarta, nåstan glån= sande och skulle lått kunna anses för bara, om ej den skrynklade ytan voro alldeles lika med barkens,
MS
234. SPHERIA complanata, spherulis sparsis semi- immersis subtectis globosis, mox collabescende planis pezizoideis levibus atris, ostiolo papillag formi nitido.
S. complanaia. Tod. IMeckl. 11. p. 21. Rebents FI. Neom. p. 338.
S. herbarum a. Pers. syn, p. 78. IC: TOdrR se ACE. fi 98:
Ganska allmån på vissnade örtstjelkar, i syn. nerhet höst och vår, |
109
Förblandas låttast med Sph, patella, men skils jes genom sin fullkomliga slåthet och vårtlika öpp- | ning, utan fri papill. Hylshusen åro i början all- tid tåckte, men blifva sedan bare.
235. SPHAERIA (toniformis, spherulis sparsis subte- ctis erumpentibus conicis nitidis atris, apice trun- cato pertuso.
| Funnen på vissnade örtstjelkar vid Carlskrona
(af Herr ASPEGREN. ;
| Vexer visserligen under öfverhuden; men då
Iden affaller, blir den fullkomligen bar; år till for-
men regulier, conisk; ytan slåt, glatt, glånsande;
spetsen trubbig, naflad, utan papill. Storleken af
Sph. Doliolum.
236. SPHARIA herbarum, spherulis sparsis minutis | globosis subdepressis tectis atris, ostiolo promi- nulo punctiformi.
Vexer på nedfallne örtstjelkar ganska allmånt.
Varierar mycket till storleken, men år alluid mindre ån Sph. complanata och blir aldrig hopfal. lande skål-lik, som den. Dess öppning vida mins dre och otydligare. Formen förånderlig klotrund, spherisk eller halfrund. Om den någon gång fin- nes bar, år stjelkens öfverhud afskild. — Sph. her- barum, G. innefattar flera arter. Var. &y, hör så. 'kerligen hit. All:för når-beslågtade åro Spheria Sowerb, Fung. t. 370. fi 1,5. ft. 371. £ 3
Je 237. SYHERIA aluea, entophylla, spherulis sparsis innatis convexis, mox collapsis levibus opacis nigris, ostiolo subobsoleto. Fries Obs. 1, p. 185. | Vexer uti nedfallne vissnade Allöf, mindre sållsynt. | En vål skild art, som år alldeles dold uti bladets substans; men gör dess öfverhud på öÖfra sidan hyit och slutligen affallande, emedan den icke
f£IT0O
genombrytes. EN Hylshusen, som meråndels tråt.
fas hopfallne, qvarsitta då som små svarta skålar,
hålst långs efter bladets nerver. OÖppningen otyd: lig. En gång har jag om våren sett dem försed: de med en hvit por.
238. SPHERIA Taxi, entophylla , spherulis subjäd mersis tectis convexis minutis nigricantibus, osti= olo denudato albido, Fries I. c. p. 183.
Ice. Sowerb. fung. 5304. Jr Svampen tåckt af barkens öfverhud har ett gråaktigt utseende; oftast utan Öppning; om våren har jag likvål någon gång funnit en sådan bar och hvit. Till formen variera hylshusen mer och min- dre runda. Bör ej förblandas med Phacidium Taxi.
239... SPHERIA Visci, entophylla atrovirens, sphe- rulis subsparsis ovatis immersis erumpentibus , disco subdepresso rugoso cirrhifero. .
Sph, Visci. DeCand. Suppl. FI. Gall. Spb. atrovirens. a. Alberti et Schwein. p. 48. Te. An. et Schwein. t. På vissnade blad af Viscum album I början år den helt och hållit insånkt, myc ket mjuk; sedan uppskjuter den något och sönder« delar bladets öfverhud i 3 —5 små flikar. St
år nedtryckt, svart, finskrynklig, försedd med e
enkel bar Öppning, genom hvilken det grönaktiga
fröslemmet uttrånger i form af små enkla klången.
Den torde utgöra typ för ett eget nytt slågte, 7
240. SPEZRIA Buxi, entophylla, cinereo-atra, sphae? rulis immersis globosis, disco tecto depresso al: bo, demum epidermide lacerata erumpente nudo.
Spb; Buxi. De Cand. I c.
Allmän på blagen af Buxus sempervirens, året igenom.
På denna har jag inga klången sett. Hyls
husen något mindre ån föregående arts, måst nedt
11rI
tryckt - klotrunda, så långe de betåckas af bladets ”åfverhud, kvilken sedermera sönderdelas i 2 — 4 olikformige flikar, svartgrå eller något brunaktige, med en nedtryckt hvit disk, bildad af bladets öf- "verhud, hvilken ger den utseende af en Depazea. = BB. Sph. Rusci, entophylla, nigra, spherulis glo- > bosis prominentibus subseriatis,
| I Frigidarium Horti Lundensis på Ruscus acu« leatus, |
| Liknar alldeles Sph. Buxi, men hylshusen' me- ra utstående och disken mindre tydlig. i
Otvifvelaktigt kommer framdeles detta artrika
'slågte, att delas i flera. I andre delen af mine Observa-
tiones mycologice, har jag föreslagit följande delning:
1. PorROntIA., Receptaculum margiuatum pezizae- forme , subtus villose-corrugatum , disco tantum spherulifero. Perithecia oblonga, immersa, ostio= lis erumpentibus 2qualibus.
Hit höra Sph. Poronia P. och Sph, repanda. Et.
2. CORDYCEPS. Receptaculum immarginatum cl2 va- rieforme erectum, stipite sterili suffultum, Peri- thecia globosa peripherica, ostiolis. aequalibus. Hit höra de under första afdeln. A upptagne, utom Sph. Poronia. Det år mera skillnad emellagr 'desse tvenne slågten, ån emellan Clavarie och Pezizee.
3. SPHERIA, Receptaculum immarginatum sessile 1. nullum. Perithecia rotundata, rostello nulld, ostiolis equalibus.
4. CERATOsTOMA. Receptaculum> immarginatum | effusum 1. nullum. = Perithecia subglobosa, r1o- stello contiguo, ostiolum equale nudum sustinente,
Hit höra Spherie macrostome (H.) och Sph. 'fostellate, subpustulat. et circinnate; samt Sp. ceratosperma, spiculosa, spinosa.
kIIT2
( CORYNELIA: — År ej funnen i Sverige. Spler. — turbinata, På i
Lå
2, LCOPHIUM." Fr. Obs. 2..P..345e vi. Receptaculum nullum. Perithecium rotunda«. tum 1. compressum, rostello nullo, intus gelatina. thecigera farctum. Ostiolum lineato-rimeforme, labiis elevatis compressis cristatum,
Arm. Slågtet har med Spherie varit förent 3 Doct. PERSOON förde dess arter först till en egen afdelning (Platystomze). Som Spherize i flera slågten bör delas, har jag anfört dem såsom ett eget slågte. Fröredningen år vål den samma som hos Spheria och Lichenes Pyre- nocarpi, men Öppningen visar en våsentlig skillnad, och att den, som grund för generiskt beståmmande år användbar , det visar icke blott capslens mynning hos Phanerogamerne och Mossorne; utan åfven de flåste Gastero- 0 myci och. följande Scleromyci beståmmas ef ter öppningen.
Kanterne kallas långa, då de åro långre ån kylshusens diameter ( Labia longissima); åro de lika dermed, kallas de jänna (equalia); kortare brevia , , abbreviata 0. s. V. |
1. LorHiUM excipuliforme, peritheciis erumpentibus denudatis ovatis nigris, labiis collo brevi longio- | Tibus. | |. Sph, excipuliformis. Fr. Obs. Myc.' i. p. 1774 IG IC TS As fö 5. : | Vexer på gröfre barken af gamla Ask- och! Lönnstammar. | Hyls. | |
113
Hylshusen olikformige, måst ågglike, med nå- ot plattad bas; uppskjuta ur barken och blifva ve bara, åro försedde med en kort cylif- drisk bals, som egenteligen tillhör Ceratostomia och ingen annan i slågtet. Oppningens plattade kanter åro' långre ån denna, glånsande (som de fleste arter ;) svarta ; varierar myckets
2. LOPHIUM diminuéns, peritheciis tectis prominulis > globosis subdepressis nigris, labiis brevibus com-
pressiusculis; interdum rotundato=conicis.
Spheria diminuenss Pers.syn. p. 75. Albert. et Schwein. p. 29.
Vexer på mindre qvistar, hvilkas bark ånnu qvarsitter: | FRE a 0 Hylshusen hos dennä årt upphöja den tunna barken och blifva slutligen nåstan bara; utan att »mgifvas af någon svart flåck, Till formen klot= 'unda, oftast något plattade; Ytan dunkel, svart, jåmn. I dess sista ålder synes den derföre e kild från Sph. libera Pers; 1.c, Kanterne vanligen »lattade , bilda stundom en conisk öppning;
|. LOPHIUM curfum, peritheciis confertis prominenti- bus globosis nigris, labiis linearibus nudis brevibuss' Vexer på vissnade grenar, sällsynt:
> oHylshusen sitta tått tillsamman, stundom hop- yta 2-—3, till hålften upphöjda öfver veden, som cr beklådd med en svart skorpa. Till formen nå- tan klotrunda. - Kanterne jembreda; kortare ån ylshusen, glånsande och slutligen affallande; Får åa utseende af Spå. pertusa. P:s
. LOPRIUM medium , peritbeciis sparsis globosis im- | mersis nigtis, labiis ellipticis nudis &qvalibus cri- | statis. ” > Spheria media. Pers. syu. p, 55. ENE G Handh, 1818. St. I
114
Vexer med förra.
ÅLBERTINI och SCHWEINITZ hafva med skål våckt tvifvelsmål emot sjelfståndigheten af en idel arter , som höra till detta slågtet. Hylshusen klot- runda, mindre ån följande arts, dunkelt svarta, spridde; men tråffas 'åfven ofta tillhopasittande, Kanterne af hylshusens långd, bredare och mera kamlika, ån hos följande art.
5, LoPHiuUm angustatum, peritheciis immersis de- mum prominulis globosis nigris, labiis linearibus nudis equalibus. i Sph. angustata. Pers. sym. p. 55. |
Vexer på barklösa qvistar, rar. |
På det nårmaste förenad med föregående och följande. Qvistarne beklådas likaledes af en svart flåck. Från följande skiljer den sig genom ej hopll tryckte bylshus, som slutligen blifva något utstående, och Öppningarnes kortare kanter. Hylshusen ute falla omsider, och qvarlemna gropar i veden,
6, LoPHIUM compressum, peritheciis totis immersis compressis nigris, labiis linearibus prominulis longissimis.
Sph. compressa. Pers. syn. 56. Vexer med föregående. Öppningarnes kanter, hvilka ensamt åro nöjdild
öfver veden, likna Hysteriuwm lineare; men åro dub: belt smalares för öfrigt 1 lin. långa, Jåmnbreda; jämnhöga, glånsande, svarta. Hylshusens plattade sidor helt och hållit insånkte i veden, hvilken. de icke en gång göra upphöjd, beklådd med en svarts aktig flåck.
7. LOPHIUM herbarum , peritheciis immersis glo boso = ellipticis nigris, labiis elliptico linearibus nudis distinctis equalibus.
| Vexer på vissnade örtstjelkar, nåsslork.o. 0. 3. Vi
sällsynt.
»
115
> Hylshusen något plattade, fullkomligen in.
| sånkte, utan att göra Ööfverhuden något upphöjd; | inuti merendels tomma, hvita, Kanterna åro smala, men midtpå bredare af hylshusens långd; bara,
Öppna sig tydligen och blifva åtskiljde; Har vas
rit förd till Spå. dehiscens. Pers
8. LoPHium Lonicere , pertitheciis Sparsis nudis sub-
” globosis nigris glabris; labiis ellipticis distinetis brevibus. NGA SA | FÖ
Vexer på vissnade stjelkar af Lonicera periclys inenun; . a ;
År alldeles svart och glatt, så ätt Spå. des hiscens y Pers. bör icke föras hit, utom såsom en yngre status. Bör ej förblandas med Sph: Lonicera. Denna hopfaller aldrig och har den olika kamlika öppningen. | 'g. LöenruM ÅArumdinis; peritheciis erumpentibus tectis globosis confluentibus rugulosis atris,; läbiis compressisg brevibus.
Sph. cristata: 3 Pers. syn. p. 546 SN Vexer på vissnade strån af vass, € sållsynt, Hylshusen, åf hvilka metendels 3—5 'sams
Manfyta, omgifne af en svart flåck; utbryta genom
'stråets sprickor; men betåckte af dess öfverbud,
hvaraf ytan år finskrynklig och svart; Spher, Aruns
I dinis Sow, hör snarare hit, ån till Spå. strieformis
hvilken Lophum Avimd, år mycket beslågtad med.
Kanterne åro alldeles bare, korta; glånsande,
io. LöPHiuM ecfenatum ; peritheciis confertis nudis globosis atris, labiis longissimis cristatis cre-
Bj - natis. ;
> Sphs cristatå. &. Pers. syn: fp. säs
fitile. Pers; Lö I filur on
| En af de större och skönare ärter i slågtet,
- vål utmärkt af sina långa kamformige naggade
116
ne Hylshusen svarta, dunkla, runda; rnägöld hoptryckte, tått tillhopasittande, utan att ami flyta eller vara insånkte i veden,
11. LOPHIUM epispherium', gregariwm, perithecis nudis compressis rubris, labiis longissimis Cristatis. - Sph. epispheria, Pers. syn, p. 57. Tod, Meckl BNP. :
Rel od IE. 11. 89.
Vexer på andra större Spherier, i synnerhet Sph. stigma; åfven på Sph. fragifornus, colerens, discifornus m. fl. ki
Hylshusen åro ganska små, af en mjuk sub. stans, hvarföre de eljest slåta, från sitt uppråtta, platta, kamformiga utseende genom torkning blifva hopfallande och krusige, Åro alldeles bara. Får- gen år högröd, hvilket Jemte vexestållet lått utz mårker den, Med Sph. coccinea (3. har jag likväl sett den förblandas. | 6
12. LOPHIUM mylilinum, gregarium, peritheciis so” perficialibus Compressis pedicellatis, sursum. dilas” tatis, striatis, rimoso-dehiscentibus, Fr. Obs, 20 Pp. 345. är HÅ
Hysterium mytilinum. - Pers. sym p.9g7. AM bert. et Schwein. p. 54. HM H. pedicellatum, Schum. Sell. IL p. 35. hl
Vexer på gammal tail- och granved, allmånt,
Veden, hvarpå den vexer, bel:lådes 2 svart skorpa, hvilken sållan saknas, Skaftet ganska kort, ofta doldt i skorpan. Hylshusens plattade, kam- lika, nedtill något uppblåste, svarta; med en sprick- | lik öppning långseiter, inom fina omårkliga Kanu ter. Ytan år tvårsöfver ”strimmig, inuti år den måst tom, ;
Å I |; 2 I 9 8 |
ft
K
117
13. LoPHIUM barbarwm, peritheciis erumpenti-su- perficialibus hemisphericis levibus nigricantibus, demum in labiis tumidis fissis. Ä 4 Vexer sällsynt på barkfallne qvistar.
0 Skiljes från alla föregående, att det icke bar tydliga skilda kanter, utan att sjelfva hylshuset , som år tåmmeligen stort, halfrundt, i början till- slutit, Öppnar sig långsefter som hos Hysteria, Dess inre daning år alldeles af detta slågtet3; ty det bleka : fröslemmet hoptorkas snart, utan att det hop: faller. Ytan glatt, måst slåt. - Närmare under- sökte, torde en del Hysteria böra föras hit.
1. BOSTRYCHIA Fries. I 0 Perithecia globosa, mollia, collo elongato in= Istructa, receptaculo inclusa El. simplicia? ). Gela- tina soluta, in cirrhos erumpens. Anm. Under Nemaspore, perithecio instructe, har Doct. PeErsoon och dess efterföljare upptagit dess arter. Från Nemaspore, som sakna perithe- cium, åro de såkert lika så skilde till slågte, som Stilbospore och Spherie, ehuru en synnerligen ge- imensam habitus förenar dem. Nemaspore komma således att föras till Epiphyte. En ny art (N.tre- mellosa, tuberculo crispato cellulari plano, gelatina 'profusa abnormi aurea) har mycken likhet med Stilbospore på ytan och en annan svart, kan jag icke såga, hvilket slågte den snarast bör föras till.
Arterne af detta slågtet hafva en synnerlig "likhet med Sph. tuberculate discoidee, att jag ofta varit frestad, att anse dem för yngre åldrar af dem.
+ Egentlige , med fåste (Composite). I. ' BOSTRYCHIA r7ubescens, depressa, disco erums penti convexo sordido, cirrho rubescente. Vexer på vissnade qvistar, om höster,
118
Till att upplysa detta så tvåtydiga slågte, ut- beder jag mig få anföra dess utförliga beskrifning, på Botaniska språket. |
Receptaculum more congenerum subcorticale et in hac specie, Sph. nivee instar, incusum et sub- circumscriptum , orbiculare, depressum, includens stroma albidum cum rudimento spherularum circi- nahtium et in centro Perithecium molle virescens, quod continuatum, discum formans, epidermide la= cerata , erumpit, - Nucleus globosus niger firmus, gelatinam flavo-rubram e centro propellens. Stru- ctura sane singularis! Discus erumpens, ellipticus, carnosus, sordidus (olivaceo-nigrescens 1. fuligineus), junior pruinosus, mox nudus, astomus; truncatus 'monstrat collum perithecii et ductulum tenuissimum | nigrum, nucleo contigvum dissectum cirrhos mox | propellens, Cirrhi Jongissimi , tenerrimi flavo-rubri.
2. BOSTRYCHIA chrysosperma , subconica truncata | atra, Cirrho luteo, = K | Nemeaspora chrysosperma, Pers, syn. p. 108: Albert, et Scmwein. p. O7. ; Ic, Pers. Obs. Myc. I, t. 5. f. 8. Sowerb. tf. 137.
Vexer på vissnade qvistar af Lind, Al, Pop- Bell078 Ve hh I ; Bildar runda upphöjda vårtor på barken, Den utbrytande disken år svart, med en, sållan flera | öppningar. Inre spbstansen mjuk med rudimenter till flera hylshus; klångena gula, ensamma,
| Li
3. BoOsTRYCHIA Jleucosperma, depressa atra, cirrhis | albidis. Wög SM | N&masp. leucosp. Pers. syn. p. 108. Alb et -
Schwein. I. ce. |
Ice. Hoffm. Veg. Crypt. t. $. fr |
119
Fästet består af svarta celluler; under regnvåder Fframskjuter dess, liksom de öfriges, klängen' som äro hyita. Tioligén förblandas flera arter hårunder.
; Är icke sållsynt på Bok, Afvenbok, Alm o. s. v.
4 BosTRYCHIA mMmelasperma, depressa atra, cirrhe concolori. |
Vexer på Björkgrenar.
Fästet liknar en Sph. tuberculata circumscripta ned gråsvart stroma, och tydliga runda svarta hyls- hus. Disken utbrytande, ojämn, svart. På sam- ma stållen förekommer en likafårgad art; men utan
" hylshus. Ibland liknar den fullkomligen en Stilbo-
spora.
Amn. Flera förekomma visst; men då jag misstånker dem vara en yngre ålder af Spherie, torde vara tjenligt förbigå dem.
NS Oegenilige, utan Jfåste (simplices). Ånnu mera misstånkte åro desse. Sph. Tilie,
juglandis , atrovirens m. fl., skulle kunna upptagas
hår. Jag anför endast tvånne, men högst besyn. LE vextformer.
5. BosTRYCHIA rhuina, perithecio globoso solidi- usculo pallido, cirrho tenerrimo concolori.
Nzmasp. rhuina. Fr. Obs. 2.
På vissnade qvistar af Rhus typhina. Vid Lund.
Hylshuset rundt, mjukt, slått, glatt, blekt, utan tydlig kärna, derföre nårmast Sclerotium. Klånget ganska fint, tråffas mycket sållan.
6. BosTRYCHIA globifera , tuberculo difformi sub- lobato stramineo nigro-limitato, gelatina globosa flavofusca.
Vexer uti inre barken af Spirxa Opulifolia.
LA
120
Paradox. Ehuru fröslemmet bildar klot, kan
den icke föras till följande slågte Spheronema;
detta klot sitter ensamt öfver barken, år qvarsit- tande (persistens), ibland aflångt. Fåstet år allder les invext uti den inre fasta barken , att det icke kan skiljas sårskildt, år blekgult, med svart rand i kanten, flera merendels hopasittande eller flikige. att det blir nåstan cellulårt. ]
(Fortsättning i sednare Häftet af detta års Handlingar.)
PHYSIOGRAPHISKA OBSERVATIONER
under en Resa genom vestliga de- larne af Gestrikland, Helsingland och Jåmtland;
af a
CARL JOH. HARTMAN, Med. Stud.
EF: vetenskaper kunna interessera menniskan och - gagna medborgaren mera ån låran om de alster, som beklåda ytan af vårt klot, deras egenskaper och förhållanden till sig sjelfva, till deras rum och deras climat. Med förbigående af den intellectuela nyttan för utvecklingen af en mångd i philosophi- ska hänseenden vigtiga ideer, år Naturalhistorien, äfven till sin theoretiska del, ett af medicinska konstens kraftigaste stöd, såsom den, hvilken be.
ståmmer affiniteten i byggnad och följaktligen, med
vissa modificationer, analogien i verkningar; samt då den med kånnedom och urskillning anvåndes, en af jordphysiologiens förnåmsta hjelpredor. " Det förre af dessa Naturalhistoriens åndamål, har redan från vetenskapens första gryning legat dess idkare mer eller mindre tydligt för ögonen, dess sednare del eller Vextgeographien har först i nyare tider ut-
» wvecklat sig i bredd med de öfrige i linda liggande
empiriska vetenskaper, bland hvilka den förtjenar ett utmårkt rum såsom en af grundvalarne för den
122
rationella hushållningen och statistiken. Hvad sed- nare tiders Physici åtgjort i denna våg år obestri- deligen af högt vårde, ehuru man ej undgår att stundom stöta på theoretiska uppgifter, hvilka ”bygg- de på ensidiga åsigter, eller icke nog undersökte phe- nomener, sakrå den tillförlitlighet och allmänna anvåndbarhet hvarpå de göra anspråk. Den sam- mansatta verkan af mångfaldiga orsaker, som in- Ayta på -hvarje naturphenomen, fordrar den måst ihårdiga undersökning , och endast en rik fond af observationer, kanske mera mnödvåndig hår ån i andra vetenskaper, kan gifva osvikliga resultat. Det år derföre jag vågar hoppas att Kongl. Vetenz skaps-Academien tåckes såsom ett litet bidrag till denna fond, med benågenhet mottaga följande af- handling, Annad till fåderneslandets båttre kånne- dom i denna våg, så lyckligen banad af en WAH- LENBERG, med hvars iakttagelser jag i de fleste afseenden funnit min egen yngre era in- ståmma , och hvilka jag anser lika paturenliga som enkelt framstållda. — Då en del af våra provinser genom hans rastlösa ifver så lyckligt blifvit under- sökte, har jag trott det Jåmpeligt att underkasta dem jag år 1813 hade lågenhet att besöka en dy- lik öfversigt, för hvars detalj, hvilken jag af flere anledningar ansett böra i geographisk ordning framstållas, jag utbeder mig Kongl. Vesna Academiens upplysta granskning.
Redan inom nordliga grånsen af Upland be- . gynher vegetationen antaga ett mera nordiskt skick ,
en stor del vanligare sydlåndtare vexter öfverskrida: nåppligen Dalelfven , hvilken synes utgöra en tå- meligen naturlig gråns mellan den sydliga och den mera nordliga vegetationen, Dem jag funnit hår upphöra, åro följande:
Myosotis Lappula. Cynoglorsum offic.
Campanula Trachelium.
Jasione montana. Viola hirta. Asclepias Vincetox. Sium latifolium ”). Armeria vulgaris. Acorus Calamus. Rumex Hydrolapath. Mespilus Cotoneast +). Pyrus Malus. Crategus Oxyacantih. Pulsatilla vulg.
123
Galeopsis Ladanum, Melamp, nemorosum. Ononides.
Anthyllis Vulneraria +), Orobus niger.
Trifolium agrarium. Serratula tinctoria. Onopordon Acanth. Carlina vulgaris.
Orchis sambucina, Stratiotes Aloides +): Potamogeton crispus.
P. lucens et compressums.
Vid eller få mil norr om Gefle (Latit, 60? 40")
upphöra följande:
Pulmonaria officin. Primula veris >"). Rhamnus Cathart,
Tilia europ2a. Helianth, vulgare. Leonurus Cardiaca.
Ornithogal. luteum L, ry Vicia sepium.
Saxifraga granulata. Lythrum Salic. Euphorbie >”).
Trifolium kybridum. T-— arvense.
”Typhe.
Crategus Aria, L.F1 Sv, Alnus glutinosa,
Potentilla reptans.
Quercus Robur ?).
+) Visa sig väl någon gång i de öfre provinserne, men ytterst sällan. Afven bör anmärkas att då i det följande vexters nord- liga gräns omtalas, gäller det endast för de från hafvet af- lägsne trackter, hvilka jag besökt; som bekant är, fortplanta sig vexterne högre upp närmare hafskusten,
”') Mest nordlig 14 mil n, om Gefle vid Seorbron i Hille Sokn der den temmeligen ömnigt finnes på holmarne i Ava-ån, och hyser i sin skugga den eljest så sydländte Osmunda vegalis.
CL. O. ÖSTLING.
124
Till ersåttning för de vexter, som i denna trackt upphöra, begynna de. meta nordlåndte att Ömnigare visa sig håromkring:
Aira bothnica, Carex aquatilis.
Ribes rubrum. C — chordorrbiza, Rubus arcticus. C — capillaris.
R. Chamemor. C — Buxbaumi. Potentilla norveg. Alnus incana.
Anemone vernalis. Betula nana.
Linnea. | Salix limosa.
Carex norvegica. Equisetum reptans, (Östl.) C — glareosa (Östl.) = Lycopodium selaginoides, C — loliacea. L— — complanatum.
C — globularis.
Af sällsyntate vexter . förekomma omkring Gefle utom redan nåmnde: ;
Fritillaria Meleagris, på ångarne nedom Socker- bruket.
Hyacinthus botryoides, på Printzens ång i Urfjäll.
Draba nemorosa blandad med Dr, verna i vestra trackten af staden.
Trifolium spadiceum.
Cardius nmutans och
Senecio FJacobea, inkomne med ballastsanden, men sedan bosatte 'på flere stållen.
FEupatovtwm cannabinum.
Achillea Ptarmica.
Malaxis monophyllos vid MUkflåcdendg på Edskön i Hille.
Cypripedium. Calceolus vid Siggebodarne, 2 mil från staden. ;
Zannichellia palustris alltid i salt vatten,
Hippophai.
Asplenium Breynii på vallbacken C&stl.)
Botrychium rutacewm.
Lycopodium inundatum (Östl.)
125
Jordtemperaturen vid Gefie 5235, (enl. Wah- lenb. ) | > Vid Wi Såteri i Ugglebo Sokn lyckas ånnu Ekplanteringen, åfven förekommer ånnu i trågår- dar Robinia Caragana, hvaraf jag fann en vacker buske till och med på Frösön vid Reg, Låkare bostållet. I de med gran och björk bevexte kårr, som omgifva vågen i Hille och Ugglebo Soknar, förekommer först Betula nana, som hår uppnår i höjd nåra 3 fot. Carex globularis tilltager i öm- nighet vid intrådet i Helsingland åfvensom Rubus arcticus, hvilken med sina röda blommor betåcker vågkanterna samt alla vid diken, rödjningar o. d. st, uppkastade jordhögar ”).
Jordtemperaturen vid LångboG. g.i Skog Soken Helsingland omkring 42, enligt en ganska rik kall- kålla, hvars vårmegrad deng Junii var 395. Kall kållornas vatten, som i denna trackt framtrånger öfverallt i skogskårren, betåckes med tjocka lager af Stellaria uliginosa 2), Bartramia fontana och Jun- germannia pallescens.
Höga skogvexta berg omgåfvo å ömse sidor Ljusna-elfven, som man möter nåra dess sista krök- ning mot hafvet. Dessa berg, af hvilka Bollberget år det förnåfnsta hysa intet mårkyårdigt "), Vid sist- nåmnde bergsfot anmäårktes den sista stam af Alnnus glutinosa. Ångarne få hårstådes ett. magert utseende och åro bevexte endast med smårre gråsarter, Po- tentilla verna (var. måjor.) Geranium sylvat. och Ra-
SE ren SNART
>) I synnerhet visar den sig ömnig på svedjelanden, der den stråxt efter svedjandet uppskjuter, om än ganska långt från sitt vanliga uppehåll, hvilket bevisar att jorden redan förut varit försedd med dess frön. — Atc björken förhåller sig på samma sätt förklaras lätt af dess olikartade frökastningssätt,
+) Buxbanmia apbylla vexte i myckenhet på toppen af Bollber: get, hvilket är beläget i Bollnäs Sokn. AN Fr N
126
nunculi; Viola itricolor gaf dem ofta hel och hållna ett blåst utseende, Ask skall finnas i skogarne, men Alm och Lind åro aldeles okånde. Cornus svecica begynner i Undersviks Socken visa sig vid vattnen, men blir ej rått allmån förr ån vid in- trådet i Jämtland. Pinus hybrida, som åfven före- kommer vid Gefle, tråffades i sistnåmnde Socken vid Pråstgården, och befanns hår så vål som på förra stållet omgifven af yngre plantor, hvilket bevisar dess förmåga att fortplanta sig sjelf. Im- patiens och Circea alpina visa sig vid det pittoreska berget Dropphållan i samma Socken, och förekom- ma sedan icke mera. .
Vid det för sin offerkålla och Åttestupa namn- kunniga Offerberget i Underviks Socken, träffas på ången för första gårgen Påleum alpinum med tjockt cylindriskt ax; den förekommer sedan ymnigare i Fårija Soken, tf. e. vid Laisekrogen, der åfven Poa alpina och Trollius europeus vidtaga.
Vid det berömda fallet Leforsen befanns jord- temperaturen i en kålla, som framskjuter horizon- telt utan reservoir ur en höjd,4 2 +). Trackterne båromkring voro betåckta med Lichen polaris , Erica vulg. , Salix livida och Anemone vernalis, som i myc- kenhet tråffas i dessa omåitliga tallhedar. I Ljus- dals Sokn förekommer Lyckmis alpina, hvilken skall visa sig på flere stållen i Helsingeland, men ob- serverades icke någorstådes i Jämtland, I allmån-
+y Hvilken temperaturgrad synes vara den naturliga och stäm- mer bättre öfverens med Latituden 61945” än den sist observe- rade i sydligaste Helsingeland. Månne ej de tjocka skogarne och kärren som så ömnigt betäcka vissa trackter, hindra betyd- ligen lufttemperaturen att verka på jordens? Jag har åtminstone funnit att på dylika ställen temper. alltid varit disproportiona- irer (till Lat.) låg mor på cultiverad eller torr mark, oaktadt årstiden och källsprångens beskaffenhet varit enahanda.
127
/ het åro få fjällörter så benågne till utvandring som
denne, hvilken, utan att vara beståmd till någon — viss byggd, tråffas i mångd ån i högsta fjålltrackterne
i Luleå Lappmark ån i östra Dalarne (Hedemora), i Helsingelands slåttbyggder och på Ölands kalkberg. Vid denna höjd (Lat. 629) mognar Rågen och
Kornet ungefårligen på samma tid. Den förra så-
desartens odling afiager småningom till dess man - på Storsjöns strinder åter möter Rågåkrar, hvilka merendels mogna sednare ån kornet, hvarigenom skördetiden i dessa nordliga trackter få ett omvåndt förhållande till det södra Sveriges.
Vidstråckta tallskogar vidtaga nårmare grån-. serne mellan Helsingeland, Herjedalen och Jåmt- land, hvilka dessutom beståmmas af bergshöjder, som nedstiga från secundåra fjållryggar eller utgre- ningar från stora grånsfjällen. Således afskåres vå- gen nåra Jämtska grånsen af en landthöjd kallad Klackåsen, som synes utgöra en fortsåttning af de nåra intill belågne Klöfsjö fjällen.
Man har knappt öfverstigit dessa fjållhöjder, förrån man i de vattnen omgifvande delar blifver öfverraskad af den tåcka Viola biflora (Lat. 6222"), som med sina små gula blommor lifvar den unga grönskan och vittnar att man icke intrådt i en fjällprovins. Detta bestyrkes af de många Pil-ar- ter (Salix limosa, stor och fruktbårande, vid Gefle alltid steril; S. livida, phylicifol. migricans m. fl.) som uppfylla alla kårr: af kållornes och de öfrige vattnens större klarhet: den stora myckenhet af Aconitum septentrionale, som uppfyller hvarje obru- kadt stålle, och i synnerhet beklåder foten af de mera kågelformiga och brustna klipporna: de branta landthöjderne, på hvilkas sådre sluttning Bonden anlaggdt sina små åkerstycken, och framför allt af utsigten till de snöklådde glånsande fjällen, bvilka
128 -
snart framställa sig i horizonten. En minskad
jordtemperatur (vid Böhble Gåstgifvaregård ) gr,
öfverensståmmer med de öfriga omståndigheterne. Vid intrådet i Jämtland denna våg , upphörer
aldeles Rubus arcticus. Carex globularis aftager åf-
ven tills den i fjällen aldeles försvinner. Hofverberget i Bergs Socken Jämtland; ehuru ett fullkomligt isoleradt skogsberg, byser dock i sin skugga de första egenteliga fjällvåzter, nemligen : Juncus triglumis, Serratula alpina, Carex alpina (jämte C. ornittopoda) och 1 ömnighet den tåckaste af Svenska Ormbunkar, ÄAspidium montanum. Tha- lictvum alpinum och Orchis nigra begynna redan på hårdvallsångar att blifva mer och mer Ömnige, lika som Pedicularis Sceptrum Car. på de vattensjuke +). Plantago media och major åro hår allmänna,
men Pl. lanceolata har alldeles: upphört; Stellaria -nemorum och Struthiopteris vulg. vppfylla. alla Båck-
dalar, och Cardamine amara kållorna , sedan C. pratensis nåstan helt och hållet försvunnit. Vid Oviks Pråstgård synes aldraförst på torra
ångar Astragalus alpinus, vid dess första blomning
(den 20 Junii) nåstan fullkomligt acaulis, sedan med mera ån qvarters hög stjelk 3; 1 sumpiga ångar (t. e. der nedom Prostgårdens åker) Salix myrsiz nites , Tofjeldia borealisg samt den vackra Carex tca- pitata blandad med C. dioica. — Andromeda polifolia och Corallorhiza visa sig hår långt skönare ån i de sydliga provinserne. Jordtemperaturen 2”9.
Når-
”) Pedicalaris sylvatica tillbars mig lefvande af Klockaren i Berg, tagen på en äng nära kyrkan; vexande hat den icke förekom- mit mig sie.
120
oc Närmare Frösön (Lat. 639,10! — höjd öfver hafvet 640 fot) vidtager Primula stricta Hornem.; Vv ånnu blandad med den Ömnigare P. farinosa 3), från hvilken den lått urskiljes genom sin högre men få-blommigare stjelk. — Jordtemperäturen vid "Månsgård i Sunne 492, åfven mötte mig oförmos dadt vid landstigandet på Frösön, den allt från Gefle saknade Primula veris, som dock var både sparsam och fåblommig. Tvånne goda kallkållor på Frösön visade (d. 25 Junii) den ena vid Rödö- sundet 4?2, den andra ungefårligen midt på ön 398, Orsaken till dessa tvenne sednare kållors högre temperatur jämförd med förut observerade temperaturer, ligger otvifvelaktgt dels i trackternes större odling på östra Storsjöstranden, dels i deras större aflågsenhet från fjällen, hvilka som en half. eirkel omgifva Storsjöns våstra byggder. Åfven torde det kalkartade solum som både utmärker Frösön och omgifvande Socknar (t. e. Brunflo och Lith) hårtill. bidraga £), De under resän glest spridda sydligare vexter tyckas åter församlat sig omkring Botanisten, och ses hår Phleum och Alo- pecuris pratensis åter, ehuru de tyckts upphöra med Helsingeland, Chara vulgaris, Eriophorum latifol. Lychnis dioica alba, Leontodon palusive, Hieraciwi cymosum och Polygala ämara. Mera Öfverraskande år det att hårstådes tråfta Öphrys myodes, då ej eris Orchis bifolia förekommer i Jåmtland 5).
”) Kalken, som synes utgöra grunden för en stor del af ön, fö- rekommer under trenne olika former: den rödaktigt bruna; som visat sig i större stycken och är den allmännaste; söart med hvita rider (Calcäreus =quabilis niger; lineis albis. riot; Wals lerius), hvars fasta klyft ej är känd, men uppkastas i smärre stycken öfver allt på strändernes och hvit pulfverformig, eller så kalladt Bleke, som utgör ett tjockt lager i de fläste kärr på ön, och är tydligen af animaliskt ursprung (Se V.A.H.1814).
"") Ophrys myodes meddeltes mig af Regem. Läk. Gestrick, tar
K. V. A. Handl, 1818. St. I. 9
130
För Skrigt har ön oaktadt sin sydliga natur en icke ringa andel at fjällarnes innevånare: Poa alpina och Astragaolis alp. trampas vid hvarje steg, Polemonium ceruleum omgifver stenrösen, Viola bis fora alla båckar, och kärren åro fyllda af Splachna såsom luteum, gracile, sphericum och i synnerhet vasculosum.
Sådesslagens odling lyckas vål i dessa Socknar i synnerhet uti Brunflo. Hvetets lårer åfven vara försökt, enligt HAGsTRÖMS uppgift =).
Carduus heterophyllus och Serratula alpina ut- göra en betydlig del af kreaturens foder; mera pragt ån gagn medförer den Ömnigt vexande manns- höga och blomrika Humndflokan ( Aconit. Sepi.) 4), hvilken stundom förekommer med blackhvita (al< drig gula) blommor.
Vid Storsjöns nordliga ånda ( Alsens Socken , Lat. 639,21”) visar sig först på denna våg, Gen- tiana nivalis som nyss Öppnat sina azurfårgade blommor (d. 4 Julii) på torrare stillen af ångar, som på de sankare stundom i Ömnighet hysa Jun- cus castaneus 5), hvilken ånnu ej blommande åger ett snarlikt utseende af ett Eriophorum. På ången nårmast Gåstgifvaregärden i sistnåmnde Socken fö- rekommer utom nyssnåmde, ÖOrchis cruenta F1. D. 6), hvilken jag ej observerat flerestådes, och år utmårkt för intensiteten af sina fårger öch sina starkt flåckade blad. På skogsbergen visa sig Sa. xifraga tridactylites och petrea Wahlenb.
Det allmånnaste trådet i skogarne, som om:
gifva fjällbyggderne, år i Jåmtland Granen, hvil-
gen på en äng hörande till Bostäiler. Orchidernes migration synes så oregelbunden att de FÖRRE aldrig kunna an- vändas i växtgeographiskt afseende, då icke frågan är om hela jordzoner.
>) Jämtlands Oecon. Beskrifning. Stockh. 1751.
131 ken sållan, om ej i sydvåstra delen af landet, af. löses af Tallen, hvilken i de trackter jag besökt, år ett tåmmeligen sållsynt tråd... Den för nordliga fjällmarkerne (EET Lapp. Wabl.) gällande theo- Cic år följakteligen icke applicable till dessa syd- låndta trackter, der Granen omedelbart aflöses af Björken. De variationer i ordningen, som Doct. "WAHLENBERG anmårkt i Umeå Lappmark, synes förbereda det i Jämtland verkeligen inträffade om- vånda förhållandet.
Redan vid Undersåkers kyrka vidtager en ri- kare fjållvegetation med den af mig (se Vet. Acad, "Handl.r814, 1St.) så kallade regio subsylvatica. Den bebådas af Saxifraga aizoides, Bartsia alpina, Ca- rex alpina 1 största Ömnighet, och Weisia Splach- ”noides Wahl, hvilka alla omgifva Are-elfvens strånder.
Det i slåttlandet långst framskjutande fjället Äreskutan, hvilket på tåmmeligen betydligt afstånd från de stora grånsfjällen, uppreser sig som en bar-” riere för den sydligare vegetationen, synes 'redan "vid Kall. och Årevattnens sammanlopp, från sin -skogvexte vidstråckte fot småningom höja sig i en plattad conisk form ', med största massan belägen mellan Åre kyrka och Östra Kallsjön. Tvånne af dess toppar uppnå Snöregionen, den högste år 4657 fot upphöjd öfver hafvet och 3100 fot öfver Kallsjön. Den besynnerliga blandning af Nordens och Söderns producter på dess 'ofta lodråtta sidor, dess med tåcka dalar, cultiverade höjder och mörka skogar varierade fot, samt låget mellan tvånne be- tydliga sjöar, göra det till ett af de interessanta- ste fjäll i Norden +).
") Jag har på ett mera detaljeradt sätt beskrifvit detta fjäll i dessa Handlingar för år 1814 förra Stycket, hvarföre jag här syssel-
pengia lapp. vid omkring 300 famnars sluttande
132
På östra Kallsjöns strånder förekommer redan' Salix glauca 7), hvilken ieke befunnits nedstiga till egentliga slåttlandet, och således kan råknas till de vexter som beståmma fjållens skogsregion "),
Vid bestigandet af detta fjäll (Lat. 652,30")
möta fjällvåxterne i följande ordning:
(D. 9 Juli.) På Omse sidor om käårrvågen från Huså Hytta till Bjelkesgrufvan: 'Stellaria uliginosa var. B, Saxifroga aizoides, stellaris 8); Veromica alpina, som vid denna sin nedre gråns ofta år 7—10 tum” hög; Stellaria Cerastoides L. 9); Alchemilla alpina; Silene acaulis 10). (D. 20 Juli.) Eriophorwm tapitalum; Juncus castaneus, båda stun-
dom på sjelfva vågen; Astragalus Oroboides vid
Skutåns /strånder ofta mera ån fothög; (D. 24 Aug) Gnaphalium supinum Wild. 11) på grushögarne ofs vanföre Bjelkesgrufvans vindhus; Gnaph. fuscatum bland buskarne öfver allt; (C9 Juli) Pinguicula villosa, som i Jåmtlands fjäll endast tråffas på den mera plana subalpina region, hvilken består af moss- lager, i synnerhet af Sphagna, och år bevåxt med Sal, glauca och Empetvum; Pedicularis lapponica 12), den förstnåmndes alltid såkra följeslagerska; Betula alba humilior , mycket sållan (i Ulldalen) blandad med en Mellanart (B. pumila mihi I. ec.) emellan alba och nana 13); Salix herbaseea 14), blandad med den nu mera knappt fingershöga Betula nana, som begynner försvinna; Arbutus alpina +=); Dia-
sätter mig endast med vexternes progression på dess sidor, så- | som på en gång upplysande för vextgevgraphen och botanisten. ;
" &) Papilio Embla och Chrysomela lappon. L. bebo i ömnighet denna region,
300) Blommade icke 1813, hvarföre knappt något enda bär syn- tes om hösten; andra år skall den producera en myckenhet af blommor: . |
133
höjd från Grufvan,; utmårkande Regio alpina; Jun cus spadiceus Wahl. F1. Lapp. 15). Menziesia ceru- Jea; Salix reticulata; (20 Jul.) Dryas octopetala; Eri« geron uniflorwm 16); (9 Jul.) Cardamine bellidifolia; Rheum digynum; Cerastium alpinum villosum 17); Saxifraga oppositifolia, hångande i famnslånga ru- skor i de lodråtta klippvåggar som vidtaga i regio frigida, samt i smårre sprickor; (20 Jul.) Audro- meda hypnoides; Saxifraga mivalis minor och S. ri- vularis i klyftor dit solstrålarne sållan eller aldrig intrånhga; den i Jåmtland alltid enblommiga Ranun- culus glacialis 18) och Ran. pygmeus.
Så snart desse högsta fjällvexter begynna vid- taga, tråffas de alltid på våtare stållen, ej sållan i - sjelfva vattnen, som framvålla undan snådrifvorne; men ju högre man följer dem, på desto torrare stål-
len uppstiga de.
Den högste phanerogam på Fjällen år Juncus. —
arcuatus Wahl. som bebor till och med öfversta top- pen af Åreskutan, der föröfrigt intet finnes utom sAndrega alpina, och några få Lichenes, såsom (Ederi, cylindricus och dylika. |
Dåilderne, som omgifva de många nyfödda "båckarne, tillocka sig de lågre vexterne, såsom Bart- sia, Viola, biflora Alchemilla vulgaris Rheum digynum. Tormentilla, Geramiwn sylvaticum m. fl. På dylika stållen, utan beståmd plats, förekomma Aira alpi- 2a L. 19), (af mig endast tagen i Blåstensdalen den 25 Juli) Poa laxa 20) och flexuosa, jämte Agrostis alpina 21).
I de angenåma dalar, som ligga mellan Åves elfven och Åreskutfjållet observeras följande, hvil- ka icke synas inskrånka sig inom vissa höjder, men dock icke aflågsna sig från fjållets fot: Tussilago frigida 22) (Cd. 16 Julii utblom.); Erigeron alpi-
134
num, hvilken jemte Gentiana nivaliz pryder alla ån-|
gar och i myckenhet Åre kyrkogård. På sistnåmn-'
de stålle fanns nåra Elfstranden Hieracium prenan-. thoides NWilld. 23) som långre in uti Augusti, öf- verallt in subsylvaticis lyste med blekgula blom-
mor. : Carex atrata 24), Epilobium alpinum under, båda formerne 25), Äspidium Lonchitis och Hiera-:
ciwm alpinum 26) tråffas i mångd i båckdalarne; Anthyllis Vulneraria, Mespilus Cotoneaster , Silene ru- pestris, Gnaphalium dioicum (forma max.)y, Veroni- ca saxatilis, hvars blommor i storlek. och fårg tåfla om ej öfvertråffa IV. Chamedr.; Woodsia hyperbo- yea, och Juncus spicatus betåcka Humlarnes bran- ta sida, i hvars mera fördolda sprickor Asplenium viride sparsamt tråffas, — Cheiranthus Erysimoides 27) Smith. F1. Lapp. ses på samma Ärla tåfla med. Epilobium- angustifolium. Calla blom. d. 16 Juli].
TI steniga båckar Poa glauca 28) och öfverallt på Gåll-
foten ÅApargia Taraxaci 29), hvilken högre på fjäl-
let allud år simplicissima och högst svartlpden till |
stjelkens öfre del och blomfodret, alldeles utlånnin- gårnes, Den blommar tidigt och såtter frå (d. 30 Juli). redan innan AA. autumnalis , som i stor mångd. framkommer i höstmånaderne, hunnit få blommor.
Då man &fvergifver Åreskutfjållet, som ligger
nåstan fullkomligt isoleradt från andra betydliga höjder, för att besöka de närmsta grånsfjällen, hvil.
ka till en del åro betydligt högre ån Åreskutan, |
möter mani de af många vatten genomskurne track- terne en del af de högre fjållvexterne: Hieracium alpinum, Apargia Tarax., Alchemilla alpina, Juncus
spicatus och åndteligen på Handöls- fjällens- lågsta fot |
Azalea procumbens, "hvilkas nedstigande på slåttlan- det, i synnerhet den sistnåmndes, bevisar dels att
landet småningom höjer sig, dels att Areskut- och
KÖRA tm RNE RR AA EEE
135
Renfjållen utestånga från dessa bygder de mildare vindarne.
Jordtemperaturen (Tjufkållan vid Tångböle, d. 15 Juli) 296—-390 (d. 30 Aug.).
Snaasahögen, det betydligaste af Handöls fjäll, anser jag vara en fjerdedel högre ån Åreskutan el- ler omkring 5800 fot öfver hafvet, dels af den större höjdvinkel detta fjäll synes åga, dels af ve- getationen, som redan år subalpin vid de foten om- gifvande vattnen, In del af de högre regionernes vexter visa sig till och med ömnigt nog omkring strömmarne, t. ex. vid Handölans fall, få fot öåf- ver Ånnsjön: Salix vreticulata, Rhodiala. ÅArabis al- pina och Cerastium alpinum, Detta fjälls subalpina region år mera gråsvext ån Åreskutans och hyser i myckenhet (d. 16 Juli) Phaca frigida 30), Kobre- sia caricina 31), som blommande, knapt år fingers- : hög, men fröbårande 7—98 tum. Carex rvupestris, ustulata, saxatilis 32), pulla m. fl. hvilka högst såll- synta på Åreskutan, utgöra hår en betydlig del af vegetationen, Angelica Archangelica 33), som ut- mårker sig från alla mig bekanta arter genom sin, i proportion mot bladen och umbellernas storlek och alla delars tjocklek, korta stjelk, samt blom-
:mornas fårg, Rhodiola och Pedicularis lapponica, åro
hår ömhigare ån annorstådes; vid vattnen begyn- ner den sköna gullgula Pedicularis versicolor W abl. 34) och tilltager i mångd ju hågre man uppstiger på fjället. Saxifraga cespitosa (utbl.) mycket såll. synt på torra klippor, Ålsinella biflora och (1 Sept. utblom.) AZ. siricta, vexa blandade på fugtiga klippor med Astragalus Oroboides o. d. Nedom högsta coniska toppen af fjället lä blandad med
| — Salix herbacea Doct. Weahlenbergs S polaris 35) pe
som åfven utan blommor, lått urskiljes med sina
136
mycket jemnare Cej så ådrige och skrynklige) blad, samt ludne ax.
De mellan Snaasahögen och Riksgrånsen lig- gande trackter tilltaga till "den höjd att åfven de högsta F jällvexterna, såsom Ranunculus glacialis och Andromeda hypnoides , nedstiga på flodernes (Ena- åns och Handölans) strånder.
Sydlåndtare hit uppstigande vexter åro:
Anthoxanthum. Fragaria & Comarum. Festuca ovina & rubra 2. Ranunculus acris 36). Viola palustris. Caltha palustris. Pimpinella saxifraga, Melampyrum sylvat. Carum, M. pratense, Cherophyll. sylvestre. — Linnea,
Geranium sylvaticum, = Polygala amara. Trientalis. Vicia Cracca. WVacciniz, Leontod. Tarax, & palustr. Cucubalus Behen. Carex filiformis 37).
Rubus saxat. & Ideus,
Detta fjåll hyser de sållsyntaste vexter i myc- kenhet, och förtjenar Botanistens fortsatta undersök- ningar.
Fjålibygderne Nordligt och N. V. från Åre-
skutan, hvilket fjäll ligger lika, som i medelpunc-
ten af en stor fjållcirkel, höja sig icke betydligen Öfver regio subalpina; Anjeskutan »och Manshögar- ne i Norr, och stora Kluken i våster synas dock hårilrån göra undantag, emedan dessa Båll, i Syn- nerhet det förstnåmnde, åro snöbeklådde nåstan hela sommaren. I dessa trackter år Toltan (Sonchus al= pinus) rådande jemte en mångd storvexta oråsslag, hvilka göra dem till de tjenligaste platser för Få- bodar. Det allmånnaste gråsslaget i' dessa skogri- ka trackter år en afart af Aira jflexuosa, hvilken mer ån sannolikt år von LInnés Az. montana 38).
KH
137 Af Holcut borealis mårkes en vacker, kanhända skiljd artföråndring med dubbelt större ax och mör- kare fårg ån vanligt 39). j Sjöarne , som utgöra Kalls vattudrag, bånga
genom sund och forsar tillsammans ånda öfver grån-
sen, och utmårka sig dels genom sitt djup och bran- ta strånder, dels genom sin sena islåggning, hvil- ken försåkrades intråffa först i Januari månad, ja Kallsjöns stundom ej för ån Kyndelsmåssan. Lika sen år deras isgång om våren; innevarande år sa- des sistnåmnde sjö icke varit alldeles isfri 14 da- gar före Midsommar, och -beråttades det att Com- ministern i Föllinge ej sållan skall hindras af is vid sitt Midsommarsbesök i Frostvikens Kapellag. ' Få vexter tråffas i dessa djupa och kalla vatten, de enda jag anmärkt åro Chara vulgaris och fe- xilis, Potamog. natans och rufescens 40), Hippu- ris och Nymphee.
Det enda sådesslag som ifrån Undersåker, der rågen ånnu ehuru mindre allmånt odlas, uppföre dessa vattendrag kan trottsa climatets strånghet år kornet, hvilket sås i slutet af Maj och ej sållan i Juni. Skörden intråffar den 10—20 Augusti, på- skyndad: af de ofta ganska varma sommarmånader-
ne och åkrarnes låge på 'solsidan afihöjderne, Det-
ta låge förorsakar dock under torra: somrar (t. ex. 1813) den olågenheten, att kornet dels alls icke, dels i förtid, ånnu knappt af ev half alns långd, såtter ax och bråmognar, hvilket på landets språk heter afskina, en håndelse, som i de trackter den in- tråffar, medförer en föga mindre tryckande nåd ån frostens åverkan +). |
”) Contrasten i climatet i dessa bygder och dess verkningar, kun- na väl förklaras, men svårligen förstås utan af den, som sjelf erfarit dem. Här beror allt på läger och climatet /kan , då blott PENNA saker omtalas, sägas vara lika mångfaldigt som detta.
138
De längs efter Kalls vattudrag uppåt grånsen tillstötande fjållryggar utmårka sig genom sina ovan: liga, merendels branta former, hvarföre Hatt- Såte- och Skutnamnen öfverallt åro anvånde. Gundals- fjället vid sjön Torröns nordliga ånda, begynner en ny stråckning, som förlorar sig i stora Grånsfjållen , hvilka hår upphöra att förtjena sitt namn 7). Den numera endast genom Norrige strykande Kölen, be- står af mer och mindre spridda dels höglika, dels sockertoppformiga berg, hvilka sednare dock åro mera sållsynte; af förra slaget må anmårkas stora Blåbergen och Harskölen omkring Bergli, hvilka nåstan hela sommaren åro snöfrie och nåppligen böja sig till alpina region. Gråsrike, till godt be- te anvånde fjälldalar åro hår öåmnige och utgöra omliggande Norrske Socknar, Snaasens och Liernes förnåmsta rikedom.
Egenteliga fjållvexter åro sparsamma; Carex pulla och FJuntus biglumis 41) åro dock mera all- månne hår ån någorstådes. I desse trackter åro åf- ven inhemska: Gnaphalium fuscum Willd., på magra gråsvallar omkring fåbodarne, Polytrichwm arcticum, Saxifraga mnivalis B 42), Draba hirta 43), och i största Ömnighet i de ofta lodråtte, båckstrånderne , Rhodiola. Mindre allmånna åro Saxifraga oppositifolia, Saxifr. aizoides var. 44) och Stellaria Cerastoides. Vid: Quedli (i berget åfvan gården) betåckte Saxi- fraga. Cotyledon med: sina blomrika, ofta alnslånga nedbångande blomvippor, de lodråtta bergvåggar- ne, hvilka vid sin fot hysa i skuggan, den på Sven- ska sidan blott en enda gång anmärkte Myosotis de-
>) Gränsen afviker neml. från stora Kölen djupt in uti Sven- ska släglandet, hvarigenem skillnaden mellan de åt Nordsjön och Östersjön fallande vattnen , här upphörer att vara den gäl- larde principen för gränsbestämningen. Genom detta förfaran- de förenas den egentligen på Svenska sidan liggande Socknen Sörli med Norrizes
Så. 2 RHS sn ÄR tr EES RR VSK
: | | - : g | d - É |
GE
139
fexa 45). Med den förra funnos blandade Veronica saxatilis , Silene rupestris , Cheiranthus Erysimoides och Asplenium viride, hvilken sistnåmnde dock förekom- mer Ömnigare på Svenska sidan. I samma trackt förekomma de eljest mycket sållsynte, Actea spica- ta, Urtica dioica (fol. glabris), Stachys sylvatica och Pteris aquilina.
Uti grånstrackternes ofta djupa och afRubus Cha: memorus i yttersta mångd bevexta kårr, åro Narthe- cium ossifragum"), Juncus squarrosus 46) och Ca- rex saxatilis, åfvensom på något högre stålle Ca- rex Buxbaumi var. 47), och Pingucula villosa mycket ömnige. Vid porra stranden af sjön Björk- vattnet på grånsen mot Sörli, vexer sparsamt Ca=: vex Wormsköldiana F1. D. och hvarest jag endast fun- nit hannen 48).
Det af Svenska Geologer så mycket omtal- ta Portfjället, förekommer på det stållet der Riks- grånsen från sin afvikning åt slåttlandet åter in- tråffar med stora fjållryggen. Det år i Botaniskt afseende föga mårkvårdigt, och bör endast anses som ett förberg till de, om ej högre, dock snöri- kare berg som tillstöta inom Norrige. Icke eller synes Kölen i allmånhet återfå den betydande höjd, som utmårker densamma 1 sydvestra delarne af Jåmtland, utan aftager den småningom mot grån- sen af Åsele Lappmark, för att icke återtaga sin förra höjd förrån vid intrådet i Piteå Lappmark.
Sjelfva Portfjållet, som fått "sitt namn af en från långre håll synbar öppning eller remna' på fjållet, till. 3:delar af dess höjd, uppnår knappt al- pina region och hyser på sina högsta toppar Ra- mnunculus pygmens ,, Diapenzia mycket sparsamme,
+) Kallas i Jämtland Svululök, och boenden säger att då den första d. ä. den nedersta blomman utvecklar sig, blommar kor- net, och då den ötyersta blommar är det moget.
140
blandade med Empetvum, Salix glauca, lanata, Sibi baldia och Erica vulgaris ganska liten. I sjelfva porten: Saxifraga mnivalis högst sållsynt, stellaris , Phlewm alp. och Carex lagopina Wahl. På sidorna: Rheum digymwwm, Rhodiola, Viola biflora, Trollius, Sonchus alp. Aconitum sept. Geramum sylv. Epilobium angustif. och alpinum, Veronica alpina och Saxifr. oppositifo. Za; vid foten något litet af A. Lonchitis och Myosotis deflexa, blandad med Myosotis arvensis B alpicoia 49); vid de omgifvande vattnen vexer i myckenhet Ranun- culus reptans. (med de fina nåstan trådlika bladen; som D:r WAHLENBERG omtalar, men år föröfrigt hvarken till frön eller andra omståudigheter åtskiljd
från den vanliga, stundom vidga sig bladen till
tåmmelig bredd mot åndarne >),
I dessa högsta delar af Jämtland, hörande till Frostvikens Capell (Lat, 64238), år sådes-odlin- gen mycket ringa; korn, rofvor och Potatoes, åro de enda sådesarter som förekomma med sparsam af- kastning. De sistnåmnde åro likvål i det öfriga Jåmtland och isynnerhet i Herjeådalen med myc- ken framgång cultiverade. Gumriks-kornet mog- nar ej i nordligaste delarne af provinsen, hvarföre allmogen anser det för ett ogrås då händelsevis nå- got deraf finnes blandadt i det vanliga kornet. Lin har stundom med framgång blifvit odladt i Kall, men försökes sållan, då det låttare erhålles såsom en bytes-artikel från de tillstötande provinserne,
En fullkomlig brist på goda kallkållor gör undersökningen af jordtemperaturen i dessa track-
+Y Portfiällets Hälle-art är en i vågor liggande ganska fast Brec- cia af flere ojämt blandade bergarter, hvaruti stora kilar af KR i synnerhet utmärka sig. Den är hopgyttrad i vågiga och tjuriga massor, som merendels gå perpendiculärt i ziczac form, hvarigenom stundom formeras håligheter i bergväggen , hvilkas kanter alltid äro släta och afnötta. Det är mer än san- rolikt art detta jämte åtskillige tillstötande fjäll i Norrige, t. e Brandsberget, äro af vulcaniske ursprung. ;
141
ter åfvensom i de egentliga fjållen högst osåker; de som finnas åro oduglige, dels emedan de för stenartens fasthet ej kunna trånga tillråckligt djupt, . dels emedan de på nårmare eller fjärmare håll upp- komma från qvarliggaride snådrifvor och bibehålla en derefter proportionerad lågre eller högre tempe-” ratur, så att man efter behag kan få temperaturen sånkt ånda till fryspuncten >).
Vid nedstigandet af fjällen på den Norrska sidan, (Snaasen Socken Lat, 64?16”) antager natu«- ren ett mildare utseende ån på den Östra sidan, och betåcker en leende grönska höjderne der landtman- nen anlagt sin koja och sin lilla åker, Ett kortia- re och följakteligen brantare affall för fjällens vat« ten åt denna sida ån åt den Svenska, förekommer bildandet af de vidstråckta kårr och myror som ut- mårka den sednare, och solstrålarnes hastigare ver kan på en mera vattenfri jord böra, i förening med hafsluftens inflytande, (hvilket synes bestå i en Jåm- nare fördelning af luftphenomenen,) göra den Norr. ska sidan vid samma bredd som den Svenska, vi da mildare och tillgånglig för en sydlåndtare eller så kallad maritim vegetation. Således skall hvetet ofta med fördel ånnu odlas tått under fjällen i Snaa» sen Socken,och åppletråden gifva afkastning vid ågen- domar 4 mil norr om Trondhjem, hvars latitud år 63?,25'52". Åfven år denne mot eftermiddagsso- len mera direct vånda sida af fjällryggen under li- ka polhöjd, långt mindre rik på fjällvexter, hvilka då de finnas, tagit sin tillflykt i de för solstrålar« ne båst gömde skryinslor af de branta båckstrån«
+) I följe hvaraf man när som hälst kan erhålla en och samma vext, i alla möjliga tillstånd, och således ingen bestämd blom- ningstid för fjällvexter uppgifvas; jag fann t. e. d. 16 Aug. på Portfjället efter olika höjd och afstånd från den qvarliggan- de snön, Hvitsippan och Viola biflera, frukgbärande, blomman-
de och nyss germinerande.
142 derne 'o. d. st. och framstålla endast frodiga och slappa former, hvilka merendels förebåda annalkan- det af deras nedre gråns. Kråkan, som i Jämtland är en flyttfågel, tager också vid vintrens annalkan- de alltid sin twullfygt öfver fjållryggen till de” Norr- ske Elisterne Sj
I allmånhet åga de Jåmtska fjällen icke de branta lodråtta former som utmårka södra Europas fjäll, utan bilda de -merendels plattadt coniska höj-
der, som alltid med mer eller mindre möda åro
tillgångliga , oftast på alla sidor; åfven åro de så isolerade att man ej må förestålla sig någon för ögat synbar sammanhångande rygg, ehuru de på sina stållen ses samlade 1 tåtare grupper. Så före- komma de i Handöls grånsdistrict i Norrska Sock- narne Sör och Norli, De i botaniskt afseende san=
nolikt mårkvårdige åro, utom de af mig besökte a
Sylfjållen, Anjiskutan och de inom Norrska grån- sen i Norli liggande Stortunnfjället, Handalsfjället,
Pill: och Gufjållet, hvilka möjligen torde hysa nå- gra af de återstående af mig ej funna öfre Lapp- markernes vexter ++), Åfven år det ganska san-
” Sannolikt ditlockad äfven af en rikare tillgång på föda.
(SENT början af October besökte jag de i sydliga Jämtland belägne
gne
Oviksfjäll, hvilka jag ..sSå mycket den sena årstiden tillät an-
märka , fann.i botaniskt ,atseende föga rika. Dock sågs på top-
pen af 'Hundshögen spår till Andromeda Hypnoides. Dessa fjäll kunna bestigas imed häst ända till spetsen.
ae) Desse äro efter D;r Wahlenbergs Flora:
tr.cPinghiculaialpina. 10: Campanula uniflora. 2, Kobresia scirpina. Ir. Gentiana glacialis. 3. Agrostis algida. 12. Juncus atcticus. + Arändo lapponica. 13. Juncus parvilorus s.— — strigosa. 14. Rhododendron lappon. 21006. "Holcus älpinus. 15. Andromeda tetragona. 17. 'Aira atröpurpurea. | 16. 'Saxifraga bulbifera. 18, Kenhigia islandica. 17: — cernua & palmata.
9. Galium svaveolens. 8. Alsinella rubella.
143 nolikt att en stor del af desse finnas åfven kår, då de hvilka nårmast hinna snågrånsen, såsom Ranun- culus glacialis, Pedicularis versicolor, Saxifraga ni- valis m. f., i så stor myckenhet bebygga åfven de medlersta delarne af vissa fjäll, såsom Snaasahögen på hvilken man Öfverraskas af den ånda från Tor- neå öfre fjällbygd saknade Phaca frigida!
Huru; besynnerlig vexternes fördelning år på jordytan och buru litet våra theorier ånnu kunna förklara. alla fall, synes af den på alla ångar i Jämtland förekommande Orchis nigra, som utan att vara egentlig fjäll-vext, med de måst beståm- de grånser ej återses förrån i Sweitz, och de i Jåmt- land åter förekommande syd-europeiska formerne af Pedicularis flammea och Kobresia.
Jämtlands climat synes bötårins dels af fjäl- len, dels af Storsjön. Den delen deraf, som inne- fattas af de förre på vestra och Storsjön på den östra sidan, såsom Offerdals, Undersåkers pastorat, Hallen och Marieby af Sunnes, Oviken och Bergs pastorat, synas lida ett betydligt inflytande af fjäl- len; en lågre jordtemperatur, fårre sydlåndte och flere fjällvåxter och en mindre urbar mark, bevisa detta tydligen, då de på Storsjöns östra sida belåg- ne Socknar, Rödön, Lith, Brunflo och den öfri delen ' af Sunne pastorat, äga 'ett omvåndt förhållan-
19. Arenaria humifusa. 30. D. Andresac. & muricella. 200 Lychnis apetala, 31. Phaca lappon. & sordida. 21, — — alpina, 32. Ophrys alpina.